Jag lyssnade på Anna Gezelius om Sveriges Nationella minoritetsspråk

Under Skolportens Rikskonferens för högstadielärare i svenska 1-2 februari lyssnade jag på flera intressanta föreläsningar. En av dem handlade om de nationella minoritetsspråken. Inget nytt för mig men nyttigt med repetition. Ta gärna del av mina anteckningar om du är nyfiken.

Anna Gezelius arbetar på Institut för språk och folkminnen.

Handuppräckning om vilka språk vi känner till. Vi hade ganska bra koll, tur!

  • Samiska
  • Finska
  • Meänkieli
  • Jiddisch
  • Romska (vi har tidigare sagt romani chib men vi kan gå över till romska)

Vad krävs för att få status som ett nationellt minoritetsspråk?

  • En del av Sveriges kulturarv
  • Minoriteten och språket ska ha funnits i Sverige under lånt tid
  • Uttalad samhörighet
  • Egen språklig och kulturell tillhörighet
  • Vilja att behålla sin identitet

Diskussion om varför arabiskan inte har blivit minoritetsspråk än och det beror på att arabiskan är så ny i Sverige.

Det anses kränkande att fråga någon vilket språk man talar och därför finns inget exakt antal om hur många personer som talar språken i Sverige men på ett ungefär:

Finska – 175 000. Det finns 700 000 personer i Sverige som har finsk bakgrund men man vet inte hur många som talar det. Antalet minskar.

Meänkieli – 20 000-75 000 personer

Romska – 10 000-120 000 personer

Samiska – 6 000 personer. Samiska talas i Finland, Norge, Sverige och Ryssland. Totalt inom detta område pratar 24 000 personer någon form av samiska.

Jiddisch – 1 000-1 500 personer.

Samiska

Genomgång av vad samiska är. Några punkter:

  • Urfolk
  • Begränsat självstyre genom Sametinget som r en folkvald statlig myndighet
  • Sametinget ansvarar för samiskan.
  • Två egna samiska språkcentrum i Tärnaby och Östersund
  • Flera varieteter: nordsamiska, sydsamiska, umesamiska, lulesamiska. Alla förstår inte varandra.
  • Fastställa ortografi. Samiska är till största delen ett talat språk. Nu har man bestämt att så här skriver vi umesamiska, och med det höjer man statusen för språket.

Sverigefinska

Sverigefinnar eller sverigefinländare. Det är den största nationella minoriteten idag. På 1600-talet kom en stor grupp med skogsfinnar som tog hand som skogen. Under 1800-talet kom många och sedan har vi krigsbarnen som i många fall stannade kvar. Därefter en stor invandring under 1960-talet. Sverigefinskan är utsatt för en språkbytarprocess som innebär att finskspråkiga föräldrarna inte lär ut sitt språk till sitt barn som är fött i Sverige. Idag är äldreomsorgen en stor fråga.

Tornedalska – Meänkieli

Nordfinsk dialekt som kallas tornedalsfinska. I Finland räknas det inte som ett språk utan en dialekt. Tornedalingar bor i Tornedalen. Kväner bor i Norge och de talar kvänska som är en form av meänkieli. Många bor i Norrbotten. Det finns flera dialekter.

Jiddisch

Innan andra världskriget talades jiddisch av 11-13 miljoner människor men idag finns cirka tre miljoner kvar. Det är ett germanskt språk med hebreiska bokstäver. Om man kan tyska kan man förstå en del jiddisch.

Romska – Romani chib

Romerna är en minoritet i alla länder. Första belägget för en rom i Sverige är på 1500-talet. 1914 bestämdes det att inga romer fick komma in i Sverige. Resanderomska är det som kallas för svensk-romska. Många resanderomer har dubbla namn; ett svenskt namn och ett romskt namn. 1979 togs det T i födelseattesten bort som stod för tattare. 1979! Det visste inte jag. Idag utbildas inte modersmålslärare i romska. Det går inte att lära sig romska via våra utbildningar i Sverige idag. Romska har inget riktigt skriftspråk än. Det finns en arbetsgrupp som ska ta fram detta. De är utsatta för en stark diskriminering. Romer fick bo i en svensk lägenhet först 1954. 1959 fick barnen gå i skolan. Det fanns ingen sjukvård för romer så om en havande kvinna ville föda på ett sjukhus fick hon inte det.

Svenskt teckenspråk

Det svenska teckenspråket fick inte status som nationellt minoritetsspråk men det finns ett starkt tryck på att man ska visa samhällsinformation även i teckenspråk.

Varför talar man inte sitt språk?

Försvenskning under 18-1900-talet då man menade att alla ska tala svenska. Inget påbud från regeringen men det uppfattades så i skolorna och därför förbjöd man barnen att prata något annat än svenska i skolan. Språken blev skamförknippade och då var det ingen idé att föra vidare språken till sina barn (särskilt som man även kunde bli bestraffad om man talade sitt språk). En hel generation tappades i detta. Idag är det flera försöker lära sig sitt språk i efterhand för att kunna prata med sin mormor och föra språket vidare. Det är en normal assimilering som pågår.

Obs! Man har aldrig rätt att gå fram till en person som pratar t.ex. arabiska på en arbetsplats och be hen prata svenska. Inte tillåtet.

Lagar

2009 kom Språklagen där svenska blev officiellt språk. Den är till för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken.

2010 kom Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Den är till för att motverka diskriminering och utsatthet, skydda nationella minoriteter, stärka egenmakt och inflytande och främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken.

Nästa steg? är en utredning som kom 16 juni 2017 med förslag till stärkt minoritetspolitik. Förslag:

  • Inrättandet av en ny tillsynsmyndighet
  • Tvång för kommuner att anta minoritetspolitiska mål, informera om rättigheter
  • Fördubblat statsstöd
  • Förskola och äldrevård
  • Språkcentrum för finska och meänkieli
  • Förbättrad minoritetskunskap i lärarexamen

15 juni 2017 kom en utredning med förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Jarmo Lainen (osäker på namnet) vill se stärkt modersmålsundervisning till tre timmar per vecka, möjlighet till tvåspråkig undervisning för alla nationella minoriteter, skapa eget ämne med meritpoäng på gymnasiet, att ämnet nationellt minoritetsspråk för fås i en ämneslärarexamen, stärka tillgången till lärare i nationella minoritetsspråk.

Förvaltningskommuner

Det finns förvaltningskommuner för finska, meänkieli och samiska. Inom förvaltningskommunen har man särskilda rättigheter. Då ska man kunna kommunicera med myndigheter och domstolar på sitt språk. Rätt till förskola och äldrevård. Från början 7 kommuner och nu 75 kommuner.

Men det är alla kommuners skyldigheter att informera om de nationella minoriteterna om deras rättigheter och främja möjligheten till inflytande och samråd, skydda och främja de nationella minoritetsspråken samt främja förutsättningarna för minoriteterna att kunna bibehålla och utveckla sin kultur och identitet. Även skydda mot diskriminering och utsatthet.

Exempel på vad kommunen kan göra:

  • Synliggöra språket. Skyltar på offentliga byggnader och lokaler
  • Verka för att den enskilda får använda sitt språk i kontakter med myndigheter
  • Information på respektive språk på kommunens hemsida om modersmålsundervisning, influensavaccin, kontaktuppgifter mm på minoritetsspråk
  • Utbilda personalen
  • Hålla samråd med grupper av människor som talar språket

För de nationella minoritetsspråken kom det en lag 2015 som säger att det räcker med en enda elev för att få läsa sitt modersmål. Inga krav på förkunskaper. Möjlighet att välja t.ex. finska som elevens val i årskurs 8. På gymnasiet som modersmål eller moderna språk. Kursplaner finns på Skolverkets hemsida.

Undervisa om nationella minoritetsspråk

Vi måste undervisa om de nationella minoritetsspråken. Hur kan vi göra?

  • Finns PPT på Skolverket
  • se
  • se
  • UR meddelar att det är en ny serie på gång och att det finns en bra fortbildning för lärare

Kursplanerna i svenska, historia och samhällskunskap tar särskilt upp kunskaper om de nationella minoriteterna. I både samhällskunskap och svenska ingår det även i årskurs 4-6.

Språkrådet håller på att ta fram ett material för gymnasiet 2018, högstadiet 2018-2019 och lägre stadier 2019-2020. Det blir en pdf.

Jag visste inte att man kan ringa in till Språkjouren varje dag. Det måste vi ju göra med våra elever!

Det var nyttigt att få en repetition av de nationella minoritetsspråken men jag vill tro att vi lärare har ganska bra koll, åtminstone på var vi hittar material. Det finns i varje läromedel. Studi.se är bra. Skönlitteratur som utgångspunkt slår jag ett slag för!

/Cecilia

Jag lyssnade på Gunlög Johansson om att Alla kan sin grammatik

På Skolportens Rikskonferens för högstadielärare i svenska lyssnade jag bland annat på Gunlög Johansson. I det här inlägget publicerar jag mina anteckningar från den föreläsningen för den som är nyfiken.

Efter en målande inledning uttrycker Gunlög Johansson i sin föreläsning Alla kan sin grammatik att hon hoppats att vi har kommit hit idag för att

  • Upptäcka skönheten med grammatik
  • Fascineras
  • Förstå bättre vad grammatik är/kan vara
  • Få inspiration om hur man kan undervisa om grammatik

Några termer

Språk versus kommunikation

Språk i vid bemärkelse kallas för kommunikation. Språk i snäv bemärkelse är ett system för kommunikation, för att organisera tänkandet, för att förstå världen. Det är denna senare bemärkelse som hon fokuserar på i sin föreläsning.

Språk versus tal

Språket sitter inte i munnen som små barn kan tro utan det är hjärnburet. Språket är knutet till vissa delar utav hjärnan. I Brocas area och Wernickes area sitter språket i hjärnan och det är här ett fel har uppstått om man lider av någon form av afasi.

Relationen mellan språk och grammatik

Grammatik handlar om det mänskliga språket och de mänskliga språken. Grammatik handlar om språkets/språkens uppbyggnad men också av beskrivningen av språkets/språkens uppbyggnad.

Olika användningar av termen grammatik:

  • Inre grammatik – den mentala grammatiken
  • Beskrivande grammatik – deskriptiv grammatik
  • Värderande grammatik – normativ grammatik

Om vi ska ta med oss en enda term från den här föreläsningen tycker Gunlög Johansson att vi ska fokusera på inre grammatik.

Myten om Babels torn används för att förklara hur barnets språk är. Det lilla barnet språk är språket före Babels torn. Påminnelse till mig själv, använd bilden av Babels torn i svenskan!

Beskrivning av språkets olika delar

Genomgång av alltifrån fonem till text.

Wow, ordet TEXT kommer ifrån TEXTIL för att en text är som en väv. Det visste inte jag. Det ska jag använda med eleverna.

Den inre grammatiken – Den mentala grammatiken

En stor del av vår grammatiska kunskap är i själva verket en omedveten kompetens. Det behöver vi titta på och sätta etiketter på. Kul grej att göra med eleverna! Vilken grammatisk kunskap har en talare med svenska som modersmål?

Vi har kunskap om hur fonem får kombineras med varandra. Vi vet att man kan säga spral, skvutt, stitt, kvyr, brapp även om orden inte finns men psral, kvsutt, tsitt, vkyr vet vi att vi inte kan säga. Detta kallas för fonotaktisk kunskap. Denna kunskap börjar vi skaffa oss så fort som vi blir torra i öronen så att vi kan höra.

Vi har kunskap om ordbildning och böjning. Vi vet att skolväska, logdans, firmafest är bra ord men skolaväska, logedans och firmfest är dåliga ord. Vi hör att det inte låter bra. Detta kallas för morfologisk kunskap.

Vi har också kunskap om fraser och satsers uppbyggnad. Vi vet att det heter Jag sitter på stolen och inte Jag sitter stolen på eller Jag har köpt en bok och inte Jag har en bok köpt (som på tyska). Detta kallas för syntaktisk kunskap. Förekomst av fel inom detta område existerar knappt.

Vi tillägnar oss ett språk genom att skaffa oss ett språköra (en inre grammatik), kunskap om språksystemets principer, applicerade (i första hand) på vårt modersmål.

Barn som är bara en vecka gamla kan skilja på rytmen i modersmålet. De kan skilja mellan jambiskt och trokeiskt språk (mamma – mama (som på franska)) efter att ha hört mammans rytm inne i magen. Coolt!

Barn som är någon månad gammal kan skilja på språkljud som finns eller inte finns i deras eget språk.

Vid ett års ålder förstår barn produktion av ord och vid ett och ett halvt- två år kan de producera ordkombinationer. Vid fyra års ålder kan barnet de grundläggande grammatiska reglerna i modersmålet.

Vad är universellt i mänskliga språk?

  • Vokaler och konsonanter
  • Subjekt och predikat
  • Substantiv, verb och adjektiv (lite osämja mellan forskare gällande adjektiv)
  • Ordningen mellan hjälpverb i en huvudsats är alltid tempus, aspekt och modus
  • Frasbegreppet
  • Fonem – Morfem – Ord

Om en marsian hade kommit till jorden och lyssnat in språken som talas världen över hade hen ansett att det är ett enda språk vi talar, bara olika varianter.

Rekursion betyder att samma sak upprepas och upprepas och upprepas. Forskare menar att detta är den viktigaste delen av mänskliga språk. Det är detta som gör att vi kan uppfinna språk. Här visar hon bilder på satslösning där en fras finns i en bisats i en huvudsats, precis som i en rysk gumma.

Så alla kan sin grammatik och det bör vara grunden för grammatikundervisningen. Det vi kanske inte kan är att sätta etiketter på grammatiken så det är detta vi behöver pyssla med i skolan.

Just här får jag lite grammatikpirr i magen… vad roligt det är med grammatik! Tjoho!

Vi får se bilder av hur hjärnan är aktiv när man lär sig språk och där kan man se att det är olika delar som är aktiva om det är modersmålet eller ett andraspråk. Beroende på hur väl man behärskar de olika språken integreras de olika områdena i varandra.

Normativ grammatik – värderande grammatik

Vi får diskutera meningarna Jag ska slå han! och Jag ska slå honom! Med ett beskrivande förhållningssätt tycker vi att detta är intressant. Med ett värderande förhållningssätt har vi andra tankar. Fenomenet finns i Västgötalagen och kan därför sägas vara en språkhistorisk rest. Det räcker inte att hänvisa till språkhistorisk tid utan vi behöver undervisa elever så att inte formen står i vägen för innehållet. I en arbetsansökan som vi får se har skribenten använt han i objektsform. ”Här tycker jag att grammatiken slår oss rakt i solar plexus”, säger Gunlög Johansson. 🙂

Vi har inlärd irritation kring bland annat

  • Han som objektspronomen i skrivna texter
  • Särskrivningar

Domarboken 12:4-6 om Shibbolet. Använd detta i diskussioner om grammatikens betydelse och språksociologi.

Är det möjligt att ha två roller, att både använda den beskrivande och den värderande grammatiken samtidigt? Både som vetenskapsman och språkpolis? Absolut. Viktigt att inte bara ta språkpolisrollen.

”Den inre grammatiken och den deskriptiva grammatiken ger oss redskap för att diskutera den normativa grammatiken”. Vi måste förstå objektsformen av tredje person singular för att kunna diskutera skillnaden mellan han och honom.

Avrundning

Varför är grammatik svårt?

  • Termfloran – Termer behövs i lagom mängd och svensklärare behöver använda dem och undervisa om dem.
  • Grammatikblockering – Grammatikblockering kan jämföras med så kallad matematikblockering. Vi behöver hjälpa eleverna att komma över den blockeringen.

Här tänker jag också på syfte och mål och att koppla till elevers verklighet.

Nytt i svenskt ungdomsspråk – som vi kan använda i undervisningen

ELLERHUR ska vi åka till Italien i sommar? ELLERHUR att vi ska åka till Italien i sommar? Det har Gunlög Johansson gjort en hel undersökning om och jämfört med andra språk. Titta på det ironiska.

TROLIGT/SÄLLAN att vi klarade det! Detta finns också undersökningar att läsa. Sök på Cecilia Eriksson. Även här är det ironiska intressant. Blir det skillnad i hur ironi uppfattas om man lägger till ”Det är….” i början av meningen?

 

Vad glad jag är att jag chansen att lyssna på Gunlög Johansson! Hon lyckades sprida glädje kring grammatiken. Nu måste jag hem och planera något kul!

/Cecilia

Jag lyssnade på Per Måhl om betyg, planeringar, examinationsuppgifter och bedömningsmallar i svenska

Under Skolportens Rikskonferens för högstadielärare i svenska 1-2 februari lyssnade jag på flera intressanta föreläsningar. Om du är nyfiken får du gärna ta del av mina anteckningar nedan. Först ut var Per Måhl.

Per Måhl inleder med att beskriva sin tidiga yrkesbakgrund bland annat från verkstadsprogrammet på gymnasiet där han skulle undervisa 32-34 pojkar i svenska, varav några inte kunde läsa alls. Därför valde han att gå en kurs om läsinlärning, något som han har nytta av än idag.

Han visar Skolverkets film om hur lärare sätter betyg och ber oss fundera på vilka missförstånd om betyg som Skolverket ämnar tillrättalägga med hjälp av filmen. Jag tänker:

  • Man måste inte visa hög kvalitet från början
  • Man måste inte visa hög kvalitet alltid
  • Prov på uppgifter är inga riktiga betyg
  • Inget medelbetyg sätts
  • Man kan få högre betyg i slutet av kursen än det lägsta betyget som man har fått på en uppgift
  • Man måste inte sätta betyg på uppgifter
  • Läraren ska använda all information om vad eleven kan
  • Nationella provet kan aldrig vara det enda som läraren sätter betyg på

Viktigt att läraren ska knyta all information till kunskapskraven. Måhl är ganska tydlig i sin uppfattning om vilka förvirringar som skapades när vågen med The big five drog över Sverige. Kunskapskrav, ingenting annat. Här tänker jag att The big five ändå bidrog till att vi fick syn på att många delar av våra kursplaner är lika över ämnesgränserna vilket jag tror har öppnat upp ögonen för ämnesöverskridande arbetssätt. Nog så viktigt!

Rättssäkra betyg

Skolinspektionen genomförde granskningar av rättssäker betygsättning i gymnasiet 2010-2011. Ingen granskning har skett före eller efter. Granskningen handlade om att läraren följer de regler som finns. Var fjärde lärare i historia och kemi bedömdes inte följa regelverket. Skolinspektionen går då enligt läroplan, kursplan och skollag, men aldrig utifrån Skolverkets skrifter.

Betygsättningsprocessen

Validitet sker i förhållandet mellan kunskapskrav och examinationsuppgifter. Fungerar examinationsuppgiften för att ta reda på i vilken utsträckning kunskapskravet uppfylls? Exempel om muntlig förmåga. Vi får inte anpassa undervisningen för en elev med talängslan så att eleven inte tränar på sin muntliga förmåga. Eller låta elever enbart lyssna på böcker så att de slipper träna på att läsa med ögonen. Fel. Den som kan ta detta beslut är rektor. Läraren får inte ta beslut som handlar om validitet utan ska anpassa sin undervisning. Skolinspektionen granskade även frekvensen av uppgifter, bland annat när det gäller skönlitteratur. Det räcker inte att bara ha en enda uppgift som tränar kunskapskravet.

Indikatorer är elevernas faktiska prestationer på en uppgift. Dessa kan dyka upp under lektionens gång eller när man ger eleverna en riktad uppgift. Indikatorer på skrivförmåga är lätta att få fram men kanske svårare att tolka. Indikatorerna är ofta intuitiva. Det är inte säkert att läraren kan motivera vilka indikatorer som har medfört en viss bedömning. Lärarens effektivitet kring hur mycket eleven lär sig står och faller med lärarens förmåga att sätta ord på vad indikatorerna innebär. När det gäller läsförmåga är det inte lika lätt att få tag på indikatorer. Det har att göra med att de indikatorer som vi vill få tag i pågår i elevens huvud. En uppgift som Måhl brukar göra är att låta eleverna läsa en bok hemma och sedan träffas för ett boksamtal och då bläddrar han fram en slumpmässigt vald sida och ber eleven titta igenom den och beskriva vad det handlar om. Den här övningen gör att eleven har svårt att dölja om en bok inte är läst. ”Att läsa med flyt” kräver att vi lyssnar på när eleven läser högt.

Ovidkommande underlag kallar Skolinspektionen det när läraren använder till exempel mängden prat i klassrummet som indikator. Här tänker jag på skrivelsen i tysta barns omdömen ”räck upp handen oftare”. Även lärarens hänsynstagande till elever som är borta mycket eller som inte lämnar in i tid kan bli underlag för detta med ovidkommande underlag. Betyg ska sättas på kunskaper som har visats och ingenting annat.

Skillnaden mellan uppgiftsbetyg och kunskapsomdömen. Uppgiftsbetyget sätts på en uppgift som utförs en viss dag vid ett givet tillfälle. Ett kunskapsomdöme handlar istället om att plocka in även andra indikatorer där eleven visat sitt kunnande. Den här distinktionen upplever Måhl är en av de allvarligaste bristerna i svensk skola. Här tänker jag på risken med skolportaler om vi enbart tittar på uppgifter som finns matrisbedömda och glömmer bort att ta hänsyn till vår helhetsbild av elevens kunnande, vilket då även inkluderar sådant som vi hört eleven säga eller kunskaper de visat vid andra tillfällen.

paper-3033204_1280

Kunskapsmatris i svenska

Vid 2012 och 2013 skulle Skolverket göra bedömningsstöd. Enligt Måhl insåg Skolverket då att kunskapskraven inte räckte utan att en kunskapsmatris behövde tas fram. Han menar också att kunskapskraven klipps ned i för små delar i svenska. Man kan inte examinera uppgifter som stavningsprov eller sätta ut skiljetecken i en text. Däremot fungerar det bra som övningsuppgifter. Våra digitala system klipper isär kunskapskraven i minimala delar så det behöver vi vara uppmärksamma på.

När han gör en kunskapsmatris tar han bort nivåtermerna och sätter en stjärna vid varje aspekt, t.ex. Välja och använda lässtrategier, Sammanfattningar av olika texters innehåll, Koppling till tidsaspekter m.m.

Kunskapsaspekterna delar han upp så som han tror att han kommer att ge uppgifter. Därför delar han upp att läsa skönlitteratur och sakprosatexter och skriva sakprosatext samt berättande text. Vissa delar av kunskapskraven bedömer han då på flera ställen, t.ex. skriva olika slags texter.

Därefter lägger han tillbaka nivåtermerna.

Han identifierar 7 kunskapsaspekter. Dessa kan examineras var för sig. Flera av dem, t.ex. nummer 1, 3 och 5 eller 2, 4 och 6 kan också samexamineras. Men alla aspekter kan inte samexamineras. Examination betyder då att läraren gör stickprov för att se att hens tidigare omdömen stämmer vid betygsättning.

Diskussion om taggiga profiler. Om en elev presterar på A-nivå gällande läsa skönlitteratur och E-nivå gällande sakprosatexter. Måhl är hård. Gör som ni vill. Det är inte reglerat. Tänk på att bedömningen ska vara allsidig. Jag tänker att detta även gäller hör- och läsförståelse eller muntliga och skriftliga framställningar  i moderna språk.

Pedagogiska planeringar

De allmänna råden för planering och undervisning berör inte terminsplaneringar utan de pedagogiska planeringarna. Det kallar vi för baklängesplanering. Planens ska innehålla följande delar:

  • Förankring i kursplanen (läraren)
  • Förväntat resultat (eleverna)
  • Aktiviteter/uppgifter för bedömning (eleverna)
  • Bedömning/Rättning av prestationer/resultat (eleverna)
  • Tänkbara kunskapsomdömen (läraren)
  • Undervisningen

Måhl menar att eleverna endast ska se det som är markerat med (eleverna).

Förväntat resultat, Learning outcome – ett av de bästa sätten att få eleverna att lära sig mer. Bra begrepp. Däremot översättningen lärandemål gillar han inte för det är inte en bra beskrivning. Det leder bara till att läraren formulerar ett slags strävandemål. Ett handfast förväntat resultat är något att fokusera på. Om läraren från början har formulerat ett tydligt förväntat resultat kommer det att påverka lärarens undervisning och lärarens uppmärksamhet på aktuella indikatorer.

Ett förslag:

Efter arbetsområdet slut förväntas eleven:

  • Kunna läsa och återge innehållet i en novell
  • Kunna relatera innehållet till kunskap om författaren
  • Veta att noveller kan tolkas olika beroende på när och var den skrevs

Det förväntade resultatet är det lägsta möjliga för E. Alla  elever har samma punkter.

Nästa steg är tre olika uppgifter, en för E, en för C och en för A där det förväntade resultatet finns att läsa i uppgiftsinstruktionen. Det här behöver jag processa lite. Jag är med på att konkretisera skillnad i kvalitet, men inte på att skapa olika uppgifter.

Det står aldrig vad eleven kan utan det är elevens faktiska prestation som är beskriven, alltså kvaliteten i texten.

 

Frågestund

Vad tycker du om att NP ska få större betydelse vid betygsättning?

Per Måhl menar att det inte är någon större skillnad mot tidigare utan att det är ett politiskt beslut utan konkret funktion. Han tycker att man ska lita på att lärarna kan göra sitt arbete om de får rätta förutsättningar till det.

Kan man sänka betyget på en uppgift som elever lämnar in sent?

Nej. Måhl tar aldrig in uppgifter som lämnas in sent utan ger eleverna chans att visa vid nästa betygstillfälle. Det ger en positiv effekt. Detta diskuterar han med sina elever i förväg. Så får man göra inom lärarens frihet.

Eleverna måste läsa och förstå kunskapskraven, säger kollegorna. Vem ska förstå kunskapskraven?

Kunskapskraven är skrivna till lärare och inte till elever. Läraren måste beskriva vilka indikatorer som bedöms i uppgifterna.

Undantagsbestämmelsen, hur fungerar den?

En lärare får vid betygsättning bortse från enstaka delar av kunskapskraven om eleven uppvisar ett funktionshinder som medför att eleven är hindrad att nå kraven. Undantagsbestämmelsen används enbart vid betygsättning. Vi ska fortsätta att träna på t.ex. stavning och fortsätta ge uppgifter. Ett exempel om simning. Läraren får inte befria elever från simning på grund av till exempel samkönade grupper. Rektor kan ta beslutet men får inte ta ett sådant beslut enligt Skolinspektionen. Det är aldrig föräldrarna som kan avgöra om undantagsbestämmelsen ska användas.

Hur många gånger ska man pröva för ett kunskapskrav?

Det finns inte någon sådan regel. Skolinspektionen gör här vissa intuitiva bedömningar om exempelvis antalet laborationer som måste genomföras.

Kompletteringar?

Vid enstaka fall då en elev kanske når A-nivå på allt utom delen om språk eftersom någon gammal språkredovisning ligger kvar och styr brukar Måhl ge eleven en chans att läsa på mer om språk och sedan visa sina kunskaper i ämnet.

B och D?

B och D ska inte sättas på enskilda uppgifter om inte uppgiften tar hänsyn till stora delar av kunskapskraven. Följdfråga om de nationella proven. Per Måhl tror att detta kommer att justeras.

 

Det var Per Måhl, det. Alltid nyttigt att få höra någon som pratar ingående om sina tankar kring betyg och bedömning. Inget direkt nytt men ändå väl värt en repetition. Så här två veckor efter föreläsningen har jag inlett en bedömningsuppgift gällande läsflyt i mina sjuor, vilket är en direkt konsekvens av vad Per Måhl talade om. Däremot är jag fortfarande inte övertygad om att vi behöver skapa olika uppgifter på olika nivåer utan kör hellre på med mitt eget sätt.

Cecilia

Skolverkets seminarium på #BETT2018

Sista dagen i London efter BETT-mässan tillbringade vi med Skolverket. I det här blogginlägget publicerar jag mina anteckningar därifrån. Alla presentationer som visades finns tillgängliga för alla på Skolverkets hemsida nu. Du hittar dem här.

Programpunkter:

  • Skolans digitalisering, styrdokumentsförändringar
  • Skolans digitalisering – ett förändringsprojekt
  • Nationella prov – förändringar kring de nationella proven och om kommande digitalisering
  • På gång från Skolverket

Christian Magnusson från avdelningen för läroplaner

  • Bakgrund och begrepp
  • Fyra aspekter av digital kompetens
  • Programmering, hur är det tänkt?
  • Progression, vad är det eleverna ska få möta?

Förändringarna i läroplanen syftar till att stärka elevernas digitala kompetens och innovativa förmåga SAMT att tydliggöra programmering som ett inslag i undervisningen. Här är länk till Skolverkets sida om läroplansförändringarna.

Många skrivningar fanns redan i läroplanen från 2011 om man hade de digitala glasögonen på sig. Dessa skrivningar är nu tydligare för att alla ska läsa läroplanen med dessa glasögon. (Aha, det är därför jag inte tycker att det är så stor skillnad. Glasögonen var på. Bra förklarat!)

Digital teknik är ett övergripande begrepp. Det omfattar olika sorters redskap, utrustning eller system, men kan också omfatta programvara.

Digitala verktyg kan vara en fysisk enhet som exempelvis en dator, platta, smart telefon eller en kamera. Det kan också vara en programvara eller en internetbaserad tjänst.

Digitala medier omfattar i ett brett perspektiv plattformar och verktyg för kommunikation och skapande, till exempel e-tidningar, webbtjänster eller sociala medier.

IKT, MIK, datalogiskt tänkande mm används inte i styrdokumenten, men kan förekomma i t.ex. Skolverkets stödmaterial. Innehållet finns med men inte begreppen.

Fyra aspekter av digital kompetens skrivs fram i läroplanens första del, Värdegrund och uppdrag.

  • Förstå digitaliseringens påverkan på samhället
  • Kunna använda och förstå digitala verktyg och medier. Inte bara kunna använda utan också förstå i ett större perspektiv.
  • Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt. Det handlar om källkritik men också att ta ansvar för sitt eget agerande för att se hur det påverkar en själv och andra i ex. sociala medier.
  • Kunna lösa problem och omsätta idéer i handling

Programmering ingår i alla dessa fyra aspekter av digital kompetens. Alla elever ska ha förståelse för programmering när de lämnar grundskolan, men de behöver inte vara programmerare.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande.

Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling.

Eftersom dessa delar finns med i övergripande mål och riktlinjer gäller det alla som arbetar inom skolan. Det som står i kursplanerna är ett minimum. Det innebär att det är fritt fram att använda programmering etc. även i andra ämnen.

De ämnesvisa kommentarmaterialen är reviderade 2017 för de flesta ämnen i grundskolan. Här hittar du dem.

Digitaliseringen av skolan – Peter Karlberg

”Skolans digitalisering är inte ett IT-projekt utan ett förändringsprojekt.” (Det här citatet är så viktigt att det bör finnas med i allt som har med skolutveckling att göra. Brodera på en bonad, kanske?)

När man är rektor så måste man ta ansvar för det här förändringsarbetet. Ingen kan ducka för detta.

Delarna det handlar om:

  • Vi har en nationell IT-strategi men detta måste också göras lokalt.
  • Styrdokumenten
  • Implementering
  • Leda digitalisering

Vision 2022:

  • Alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens. Adekvat betyder här i förhållande till åldersgrupp.
  • Skolväsendet präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras.

”Digital kompetens är i grunden en demokratifråga”. (Ännu ett citat för en bonad).

I skolan lär vi oss förstå världen för att kunna förändra den. Alla barn och elever behöver få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv, hur programmering styr såväl det informationsflöde vi nås av som de verktyg vi använder, liksom att få kunskap om hur tekniken fungerar för att själv kunna tillämpa den.

Fokusområden gås igenom snabbt (läs i presentationen som jag länkar till ovan).

Forskning om hur modellen att skriva sig till lärande gett effekt, beroende på att de har fått en strukturerad undervisning. Särskilt eleverna i behov av särskilt stöd. Detta har man kunnat mäta eftersom vi har NP i årskurs 3. Kontrollgruppen har haft digitala verktyg men inte en strukturerad metod.

Framgångsfaktorer:

Kompetensutveckling, gott om tid att reflektera kring sin praktik och att de i sin kompetensutveckling fått tillgång till en bred uppsättning av digitala verktyg. Den kollegiala formen av kompetensutveckling är viktig för att stegvis kunna förbättra sin praktik.

Vidare görs reklam för lärportalen. Ska användas av alla!

Modulen om programmering tar bara 16 timmar. Man kan köra den ensam om man vill även om den är upplagd för kollegialt arbete. Även skolledare bör gå igen om detta. Peter Karlberg säger det inte rakt ut men vi förstår att rekommendationen är stark att alla lärare ska gå igenom denna modul.

Nationella prov – Nya bestämmelser och digitalisering

Jenny Sellberg, undervisningsråd, enheten för nationella prov

  • Obligatoriska skrivprov
  • Obligatoriska och frivilliga kursprov på gymnasiet
  • Digitaliseringen av de nationella proven

Från den 29 juni 2018 är det obligatoriskt att skriva uppsatser på dator i engelska, svenska och svenska som andra språk i årskurs 9. Vad ställer det för krav på oss?

  • Utrustning finns och är ändamålsenlig. Ett ordbehandlingsprogram behövs. Rekommendationen är att mobiltelefonen är för liten för att vara ändamålsenlig för uppgiften.
  • Inte kunna använda webbplatser, dokument och tjänster som inte är kopplade till provet.
  • Enheten och skrivytan är känd för eleven. (Eleven ska alltså hinna träna tillräckligt).

I engelska ska grammatik- och rättstavningsfunktionen vara avstängd i alla skolformer. Ordlista är inte heller tillåtet.

I svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9 är automatisk grammatik- och rättstavning inte tillåtet, men rättstavningsprogram med aktivt val får användas. Ordlista är också tillåtet.

När proven gjorts på dator ska den bedömande läraren inte veta vems prov han eller hon bedömer. Tips om hur man gör detta kommer på skolverket.se under våren.

Elevlösningarna som skapats på en digital enhet får sparas digitalt men elevhäften med uppgifter får inte överföras eller sparas lokalt.

Digitaliseringen av proven

Skolverket har ett regeringsuppdrag att digitalisera de nationella proven. Uppdraget innebär att proven ska vara digitala och att det ska vara en extern bedömning.

NP måste vara effektiva, användarvänliga och rättssäkra.

Stegvis införande.

Från hösten 2018 – skriva uppsats på dator

2018-2021 – försöksverksamhet på 100 skolor

2022 – digitala nationella prov i hela landet

Skolverket ansvarar 2022 för hur proven ska vara digitala. Det verkar som att vi kanske inte behöver Digiexam då?

Skönt när många administrativa delar försvinner. Anpassningar byggs in. Fördelning av proven. Inrapportering automatisk. Lättare följa upp resultaten.

Vad behöver vi göra?

  • Se till att det finns en pålitlig uppkoppling mot internet på skolan
  • Se till att det finns en webbläsare på elevens digitala enhet

På skolverket.se/np kommer mer info. Håll oss uppdaterade! Det kommer mer info.

 

På gång inom för- och grundskoleutbildning

  • Stadieindelade timplaner för alla skolformer, t.ex. timmar för moderna språk obligatoriskt i mellanstadiet.
  • Översyn förskolans läroplan, t.ex. förtydligande av vad av undervisning i förskolan innebär
  • Obligatorisk förskoleklass, gäller från hösten 2018
  • Översyn allmänna råd, bland annat på grund av ovanstående

Inom gymnasiet pratar man om att ta bort meritpoängen. Arbeta med att föreslå åtgärder för att stimulera till studier i språk och matematik.

 

Specialpedagogik för lärande

Pågående:

  • Inkludering och delaktighet
  • Inkludering och skolans praktik

Nytt ht 2018:

  • Inkludering genom digitalisering – möjlighet att söka statsbidrag.

Syftet att arbeta med inkluderande ledarskap. Innehåller den potential som digitala verktyg har för att skapa en inkluderande undervisning för alla.

Filmer från höstens seminarieserie finns på skolverket.se under Dokumentation. Bland annat inspirerande filmer som kan användas som introduktionen.

 

 

 

 

Min föreläsning på Rikskonferensen för högstadielärare i svenska och de digitala verktyg jag nämnde

Elevernas verklighet – nyckeln till engagerande undervisning! (6).jpg

Igår föreläste jag på Skolportens Rikskonferens för högstadielärare i svenska om att skapa undervisning utifrån elevernas verklighet. Som vanligt när jag står på scenen och pratar, oavsett ämne, så har jag ett eget hemligt mål: att sprida lite mer IT-glädje bland publiken 🙂 Efter föreläsningen var det flera som kom fram till mig och undrade över verktygen jag nämnde så här kommer en sammanställning över de som jag lade mest fokus på:

Screencastify – ett skärminspelningsprogram för att spela in min egen respons av elevernas texter

Google Drive – hela GSuite-paketet, om du som svensklärare inte har provat att dela dokument med eleverna? Gör det bara. Lär dig. Du kommer att tacka mig.

Google Formulär – att skapa formulär för att ta in skriftliga svar från eleverna. Det har jag bloggat om här.

Autocrat – ett tillägg till Google Formulär som jag har bloggat om här. Det använde jag för att skapa en pdf av elevernas svar på formuläret om vad som upptar deras tankar just nu.

Peergrade – en sida för kompisrespons. Som jag måste blogga om. Älskar det.

BookCreator – skapa digitala böcker som jag har bloggat om här.

ThingLink – lägg en bild i bakgrunden och infoga länkar på bilden (som jag hade gjort med elevernas noveller på världskartan).

Hojta till om jag har glömt något!

/Cecilia

Detta tog jag med mig från #BETT2018

För första gången har jag fått möjlighet att åka till BETT-mässan i London. Detta är vad jag tar med mig därifrån:

VR

Virtual Reality och Mixed Reality, alltså möjligheten att uppleva andra världar genom en lins. Ingenting nytt men fortfarande ganska dyrt när man tittar på de riktiga glasögonen. Jag provade en dyrgrip där man skulle få uppleva krig från en bunker. Bilderna jag fick se i glasögonen var illustrationer så det kändes inte alls riktigt eller ens häftigt. Positivt är att med VR finns det möjligheter att uppleva och lära sig i en säker miljö utan faror. Ett bra användningsområde är att rita skisser i 2D som med VR-glasögon på blir i 3D. Eller att kunna gå in i kroppen och titta på hur kroppsdelarna ser ut inifrån. Själv vill jag kunna besöka andra delar av världen och andra tider.

Min rektor Lisa och jag funderar:

  • Vad händer med oss människor när vi upplever saker genom VR och nästan tror att vi har upplevt det ”på riktigt”? Förresten, i denna tid, vad är PÅ RIKTIGT?
  • När VR slår igenom stort kommer säkert en baksida att dyka upp också så den behöver vi förbereda oss på. Vad händer när ungdomarna genom VR kan uppleva miljöer och situationer som vi skyddar dem emot i verkligheten (verkligheten, IRL, på riktigt… fysiska världen).

Värt att tänka på är att VR-glasögon inte får göra undervisningen mer ensam. Att projicera bilden så att alla eleverna får ta del av det som sker inne i glasögonen gör att man kan uppleva innehållet och använda det gemensamt i undervisningen. Idag kan man även vara flera som samarbetar i samma VR-miljö och då upplever samma saker.

Tankar när man bygger nya skolor

Vi var med på en föreläsning där vi fick se hur en skola för högre utbildning (gymnasienivå tror jag) har byggts upp och utrustats med massa häftig teknik. Små saker som att eleverna får en blipp när de entrar ett visst område med påminnelser om lokaler och uppgifter. Samma funktion som när jag ställer in påminnelser på mobilen som dyker upp när jag kommer hem eller kommer till jobbet.

De hade bytt ut sitt skolbibliotek mot ett upplevelsecentrum där VR-tekniken var en självklar del. Jag tänker förstås att upplevelser inkluderar litteratur. En egen tv-studio hade de också så att de kunde sända och visa världen vad de arbetat med i skolan.

Elever som läste med IT-inriktning ansvarade för att driva ett slags support-centrum dit elever kunde gå och få hjälp med sin teknik. Smart och enkelt.

Microsoft om framtidens digitala lärande

Sista föreläsningen för dagen var Microsoft som pratade om framtidens digitala lärande. I inledningen pratades det om skolan 2030, om att eleverna som går ur gymnasiet då börjar arbeta på en arbetsmarknad där 65 procent av yrkena inte ens är skapade idag. Hur vet vi då vad vi ska utbilda våra elever för?

Stort fokus lades på de sociala och emotionella förmågorna. Hur tränar vi på dessa och hur ger vi våra elever den feedback de behöver för att utveckla dessa kompetenser?

Personalization, hm… personifierat lärande? 70 procent av eleverna i en undersökning som refererades till (hann inte skriva ned källan) upplever att de presterar bättre när de känner att läraren känner dem och deras individuella utveckling. Inte så konstigt, tänker jag.

Den stora frågan om huruvida teknik stödjer elevernas lärande togs upp och det självklara svaret: Det beror på! Det beror på HUR teknik används och vilket mål lärare och skolledare har. Motivationen kan höjas med teknik och motiverade elever använder mer teknik som stöd för sitt lärande. Allt hänger ihop och kommer tillbaka till att vi behöver skapa motiverande undervisning och intressera oss för våra elevers verklighet för att den positiva effekten ska skapas.

Avslutningsvis diskuterades tre viktiga begrepp för framtidens lärande:

Mixed Reality – Föreläsaren menade att vi inte ska se VR och Mixed Reality som någonting annat än den vanliga världen för det är så våra ungdomar ser det.

Artificiell intelligens, AI, handlar om hur det personanpassade lärandet går till. Data samlas in från alla elever och deras lärande utformas utifrån det. Man kan plokca in historiska trender för att förutse vilka elever som riskerar att vilja hoppa av sina studier etc. och då kan vi sätta in tidigare åtgärder för att förhindra det.

Till slut fick vi en ingående beskrivning av quantum computing. Här blev det lite väl tekniskt men jag uppskattade ändå att få höra dessa tankar om framtidens lärande.

Störst intryck på mig gjorde Microsofts nya översättare som inuti PowerPoint gjorde en textremsa av talarens tal OCH en möjlighet för mig att via en länk få en översättning på mitt eget språk. En del språk finns redan som både tal och skrift och svenskan finns i skrift. Framtiden! Verkligen urhäftigt. Inte någon perfekt översättning men sammanhanget framgick och utveckling kommer säkerligen att ske på den här fronten.

Clio och Bonnier

På kvällen var vi inbjudna till Clios event där de presenterade läromedlet och bjöd på mat och dryck. Jag är nyfiken på Clio och ska köra en testperiod för svenskämnet. Vi fick inte heller här alla svar som vi ville höra men jag är ändå nyfiken på att ge dem en chans.Tyskan finns inte än och är inte planerad i tid heller.

Nordic Bett

Höjdpunkten under torsdagen hade jag i förväg förutspått bli vårt deltagande i Nordic Bett, en konferens särskild anordnad för oss från de nordiska länderna. Vi lyssnade till Stefania Bocconi som pratade om datalogiskt tänkande och hur det framskrivs i de olika ländernas läroplaner.

Därefter talade Olli-Pekka Heinonen från Finland om interaktionen mellan datalogiskt tänkande, teknologi och undervisning. Han nämnde bland annat att efter att en läroplan sjösatts är 20 procent av arbetet utfört. Fortfarande återstår 80 procent av arbetet för att implementera läroplanen. Implementeringen är avgörande för hur framgångsrik läroplanen ska bli.

Efter dessa två delar valde vi att avvika då innehållet inte riktigt motsvarade våra förväntningar.

Mässhallen

I själva mässhallen var känslan precis som på SETT att det finns massor att se och lära men det är svårt att se var man ska börja.. Mest coola prylar men inte så mycket undervisionsrevolutionerande och praktiskt ekonomiskt genomförbart. En filmkamera som filmar hela klassrummet i syfte att använda för lärares egen analys av sin undervisning var intressant. Vi pratade en stund med NE om deras läromedel men fick inte riktigt svar på våra frågor, eller i alla fall inte de svar som vi ville ha.

Något som jag hoppas kommer bli verklighet i Eskilstuna kommun efter mässan är en satsning på Digiexam eller motsvarande provverktyg. För att genomföra en alltigenom digital undervisning behövs ett provverktyg och i synnerhet nu när de nationella proven digitaliseras.

Vi avslutade våra dagar i London med att gå och lyssna till Skolverkets dragning om bland annat de nationella proven. Därifrån fick jag med mig så mycket att det får bli ett eget blogginlägg.

En sak till… Glisser! Ett verktyg som användes under alla föreläsningarna där vi kunde se presentationen i våra mobiler, skriva egna anteckningar, twittra ut slides och ställa frågor till föreläsaren. Måste testas.

Nu återstår för oss som var med på mässan att sammanfatta våra intryck i form av film eller presentation som vi kan sprida till alla lärare i kommunen.

Ha det bra!

/Cecilia

Astrid Lindgren på tyska – vi har skapat en hemsida!

Jag har en liten grupp elever i tyska i åttan som alla gick på olika skolor innan de kom hit till Fristadsskolan i höstas. Vi har kämpat med att hitta arbetssätt som passar oss alla. Därför är vi nu extra stolta när vi kan presentera vår alldeles egen hemsida om Astrid Lindgren på tyska! 🙂

Att skapa en hemsida med hjälp av nya Google Sites är superenkelt. Du skapar den inifrån Google Drive och kan dela och samarbeta i den precis som i ett vanligt Google Dokument egentligen. Man väljer vilka undersidor man vill ha och infogar sedan olika delar såsom textrutor, bilder, inbäddade delar från andra webbsidor etc.

Vår hemsida är en hemsida i sin allra enklaste form men det är ändå en hemsida. Jag tycker att det är roligt att se att även en liten grupp med elever på olika nivåer kan åstadkomma något sådant tillsammans.

För att arbeta fram sidan har vi:

  • Lånat Astrid Lindgrenböcker på tyska på biblioteket
  • Läst korta avsnitt ur böckerna. Det var en stor utmaning så vi läste mindre än vad jag nog hade tänkt från början.
  • Tränat informationssökning genom att läsa fakta på tyska på två av mig valda sidor
  • Sett korta klipp på YouTube
  • Skrivit korta texter som vi kompisresponsat, responsat utifrån den nivå vi befinner oss på nu och bearbetat.

Så… här är den!

 

AL
Vår hemsida om Astrid Lindgren på tyska. Klicka på bilden för att komma till sidan.