Jag lyssnade på Per Måhl om betyg, planeringar, examinationsuppgifter och bedömningsmallar i svenska

Under Skolportens Rikskonferens för högstadielärare i svenska 1-2 februari lyssnade jag på flera intressanta föreläsningar. Om du är nyfiken får du gärna ta del av mina anteckningar nedan. Först ut var Per Måhl.

Per Måhl inleder med att beskriva sin tidiga yrkesbakgrund bland annat från verkstadsprogrammet på gymnasiet där han skulle undervisa 32-34 pojkar i svenska, varav några inte kunde läsa alls. Därför valde han att gå en kurs om läsinlärning, något som han har nytta av än idag.

Han visar Skolverkets film om hur lärare sätter betyg och ber oss fundera på vilka missförstånd om betyg som Skolverket ämnar tillrättalägga med hjälp av filmen. Jag tänker:

  • Man måste inte visa hög kvalitet från början
  • Man måste inte visa hög kvalitet alltid
  • Prov på uppgifter är inga riktiga betyg
  • Inget medelbetyg sätts
  • Man kan få högre betyg i slutet av kursen än det lägsta betyget som man har fått på en uppgift
  • Man måste inte sätta betyg på uppgifter
  • Läraren ska använda all information om vad eleven kan
  • Nationella provet kan aldrig vara det enda som läraren sätter betyg på

Viktigt att läraren ska knyta all information till kunskapskraven. Måhl är ganska tydlig i sin uppfattning om vilka förvirringar som skapades när vågen med The big five drog över Sverige. Kunskapskrav, ingenting annat. Här tänker jag att The big five ändå bidrog till att vi fick syn på att många delar av våra kursplaner är lika över ämnesgränserna vilket jag tror har öppnat upp ögonen för ämnesöverskridande arbetssätt. Nog så viktigt!

Rättssäkra betyg

Skolinspektionen genomförde granskningar av rättssäker betygsättning i gymnasiet 2010-2011. Ingen granskning har skett före eller efter. Granskningen handlade om att läraren följer de regler som finns. Var fjärde lärare i historia och kemi bedömdes inte följa regelverket. Skolinspektionen går då enligt läroplan, kursplan och skollag, men aldrig utifrån Skolverkets skrifter.

Betygsättningsprocessen

Validitet sker i förhållandet mellan kunskapskrav och examinationsuppgifter. Fungerar examinationsuppgiften för att ta reda på i vilken utsträckning kunskapskravet uppfylls? Exempel om muntlig förmåga. Vi får inte anpassa undervisningen för en elev med talängslan så att eleven inte tränar på sin muntliga förmåga. Eller låta elever enbart lyssna på böcker så att de slipper träna på att läsa med ögonen. Fel. Den som kan ta detta beslut är rektor. Läraren får inte ta beslut som handlar om validitet utan ska anpassa sin undervisning. Skolinspektionen granskade även frekvensen av uppgifter, bland annat när det gäller skönlitteratur. Det räcker inte att bara ha en enda uppgift som tränar kunskapskravet.

Indikatorer är elevernas faktiska prestationer på en uppgift. Dessa kan dyka upp under lektionens gång eller när man ger eleverna en riktad uppgift. Indikatorer på skrivförmåga är lätta att få fram men kanske svårare att tolka. Indikatorerna är ofta intuitiva. Det är inte säkert att läraren kan motivera vilka indikatorer som har medfört en viss bedömning. Lärarens effektivitet kring hur mycket eleven lär sig står och faller med lärarens förmåga att sätta ord på vad indikatorerna innebär. När det gäller läsförmåga är det inte lika lätt att få tag på indikatorer. Det har att göra med att de indikatorer som vi vill få tag i pågår i elevens huvud. En uppgift som Måhl brukar göra är att låta eleverna läsa en bok hemma och sedan träffas för ett boksamtal och då bläddrar han fram en slumpmässigt vald sida och ber eleven titta igenom den och beskriva vad det handlar om. Den här övningen gör att eleven har svårt att dölja om en bok inte är läst. ”Att läsa med flyt” kräver att vi lyssnar på när eleven läser högt.

Ovidkommande underlag kallar Skolinspektionen det när läraren använder till exempel mängden prat i klassrummet som indikator. Här tänker jag på skrivelsen i tysta barns omdömen ”räck upp handen oftare”. Även lärarens hänsynstagande till elever som är borta mycket eller som inte lämnar in i tid kan bli underlag för detta med ovidkommande underlag. Betyg ska sättas på kunskaper som har visats och ingenting annat.

Skillnaden mellan uppgiftsbetyg och kunskapsomdömen. Uppgiftsbetyget sätts på en uppgift som utförs en viss dag vid ett givet tillfälle. Ett kunskapsomdöme handlar istället om att plocka in även andra indikatorer där eleven visat sitt kunnande. Den här distinktionen upplever Måhl är en av de allvarligaste bristerna i svensk skola. Här tänker jag på risken med skolportaler om vi enbart tittar på uppgifter som finns matrisbedömda och glömmer bort att ta hänsyn till vår helhetsbild av elevens kunnande, vilket då även inkluderar sådant som vi hört eleven säga eller kunskaper de visat vid andra tillfällen.

paper-3033204_1280

Kunskapsmatris i svenska

Vid 2012 och 2013 skulle Skolverket göra bedömningsstöd. Enligt Måhl insåg Skolverket då att kunskapskraven inte räckte utan att en kunskapsmatris behövde tas fram. Han menar också att kunskapskraven klipps ned i för små delar i svenska. Man kan inte examinera uppgifter som stavningsprov eller sätta ut skiljetecken i en text. Däremot fungerar det bra som övningsuppgifter. Våra digitala system klipper isär kunskapskraven i minimala delar så det behöver vi vara uppmärksamma på.

När han gör en kunskapsmatris tar han bort nivåtermerna och sätter en stjärna vid varje aspekt, t.ex. Välja och använda lässtrategier, Sammanfattningar av olika texters innehåll, Koppling till tidsaspekter m.m.

Kunskapsaspekterna delar han upp så som han tror att han kommer att ge uppgifter. Därför delar han upp att läsa skönlitteratur och sakprosatexter och skriva sakprosatext samt berättande text. Vissa delar av kunskapskraven bedömer han då på flera ställen, t.ex. skriva olika slags texter.

Därefter lägger han tillbaka nivåtermerna.

Han identifierar 7 kunskapsaspekter. Dessa kan examineras var för sig. Flera av dem, t.ex. nummer 1, 3 och 5 eller 2, 4 och 6 kan också samexamineras. Men alla aspekter kan inte samexamineras. Examination betyder då att läraren gör stickprov för att se att hens tidigare omdömen stämmer vid betygsättning.

Diskussion om taggiga profiler. Om en elev presterar på A-nivå gällande läsa skönlitteratur och E-nivå gällande sakprosatexter. Måhl är hård. Gör som ni vill. Det är inte reglerat. Tänk på att bedömningen ska vara allsidig. Jag tänker att detta även gäller hör- och läsförståelse eller muntliga och skriftliga framställningar  i moderna språk.

Pedagogiska planeringar

De allmänna råden för planering och undervisning berör inte terminsplaneringar utan de pedagogiska planeringarna. Det kallar vi för baklängesplanering. Planens ska innehålla följande delar:

  • Förankring i kursplanen (läraren)
  • Förväntat resultat (eleverna)
  • Aktiviteter/uppgifter för bedömning (eleverna)
  • Bedömning/Rättning av prestationer/resultat (eleverna)
  • Tänkbara kunskapsomdömen (läraren)
  • Undervisningen

Måhl menar att eleverna endast ska se det som är markerat med (eleverna).

Förväntat resultat, Learning outcome – ett av de bästa sätten att få eleverna att lära sig mer. Bra begrepp. Däremot översättningen lärandemål gillar han inte för det är inte en bra beskrivning. Det leder bara till att läraren formulerar ett slags strävandemål. Ett handfast förväntat resultat är något att fokusera på. Om läraren från början har formulerat ett tydligt förväntat resultat kommer det att påverka lärarens undervisning och lärarens uppmärksamhet på aktuella indikatorer.

Ett förslag:

Efter arbetsområdet slut förväntas eleven:

  • Kunna läsa och återge innehållet i en novell
  • Kunna relatera innehållet till kunskap om författaren
  • Veta att noveller kan tolkas olika beroende på när och var den skrevs

Det förväntade resultatet är det lägsta möjliga för E. Alla  elever har samma punkter.

Nästa steg är tre olika uppgifter, en för E, en för C och en för A där det förväntade resultatet finns att läsa i uppgiftsinstruktionen. Det här behöver jag processa lite. Jag är med på att konkretisera skillnad i kvalitet, men inte på att skapa olika uppgifter.

Det står aldrig vad eleven kan utan det är elevens faktiska prestation som är beskriven, alltså kvaliteten i texten.

 

Frågestund

Vad tycker du om att NP ska få större betydelse vid betygsättning?

Per Måhl menar att det inte är någon större skillnad mot tidigare utan att det är ett politiskt beslut utan konkret funktion. Han tycker att man ska lita på att lärarna kan göra sitt arbete om de får rätta förutsättningar till det.

Kan man sänka betyget på en uppgift som elever lämnar in sent?

Nej. Måhl tar aldrig in uppgifter som lämnas in sent utan ger eleverna chans att visa vid nästa betygstillfälle. Det ger en positiv effekt. Detta diskuterar han med sina elever i förväg. Så får man göra inom lärarens frihet.

Eleverna måste läsa och förstå kunskapskraven, säger kollegorna. Vem ska förstå kunskapskraven?

Kunskapskraven är skrivna till lärare och inte till elever. Läraren måste beskriva vilka indikatorer som bedöms i uppgifterna.

Undantagsbestämmelsen, hur fungerar den?

En lärare får vid betygsättning bortse från enstaka delar av kunskapskraven om eleven uppvisar ett funktionshinder som medför att eleven är hindrad att nå kraven. Undantagsbestämmelsen används enbart vid betygsättning. Vi ska fortsätta att träna på t.ex. stavning och fortsätta ge uppgifter. Ett exempel om simning. Läraren får inte befria elever från simning på grund av till exempel samkönade grupper. Rektor kan ta beslutet men får inte ta ett sådant beslut enligt Skolinspektionen. Det är aldrig föräldrarna som kan avgöra om undantagsbestämmelsen ska användas.

Hur många gånger ska man pröva för ett kunskapskrav?

Det finns inte någon sådan regel. Skolinspektionen gör här vissa intuitiva bedömningar om exempelvis antalet laborationer som måste genomföras.

Kompletteringar?

Vid enstaka fall då en elev kanske når A-nivå på allt utom delen om språk eftersom någon gammal språkredovisning ligger kvar och styr brukar Måhl ge eleven en chans att läsa på mer om språk och sedan visa sina kunskaper i ämnet.

B och D?

B och D ska inte sättas på enskilda uppgifter om inte uppgiften tar hänsyn till stora delar av kunskapskraven. Följdfråga om de nationella proven. Per Måhl tror att detta kommer att justeras.

 

Det var Per Måhl, det. Alltid nyttigt att få höra någon som pratar ingående om sina tankar kring betyg och bedömning. Inget direkt nytt men ändå väl värt en repetition. Så här två veckor efter föreläsningen har jag inlett en bedömningsuppgift gällande läsflyt i mina sjuor, vilket är en direkt konsekvens av vad Per Måhl talade om. Däremot är jag fortfarande inte övertygad om att vi behöver skapa olika uppgifter på olika nivåer utan kör hellre på med mitt eget sätt.

Cecilia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s