Jag lyssnade på Anna Gezelius om Sveriges Nationella minoritetsspråk

Under Skolportens Rikskonferens för högstadielärare i svenska 1-2 februari lyssnade jag på flera intressanta föreläsningar. En av dem handlade om de nationella minoritetsspråken. Inget nytt för mig men nyttigt med repetition. Ta gärna del av mina anteckningar om du är nyfiken.

Anna Gezelius arbetar på Institut för språk och folkminnen.

Handuppräckning om vilka språk vi känner till. Vi hade ganska bra koll, tur!

  • Samiska
  • Finska
  • Meänkieli
  • Jiddisch
  • Romska (vi har tidigare sagt romani chib men vi kan gå över till romska)

Vad krävs för att få status som ett nationellt minoritetsspråk?

  • En del av Sveriges kulturarv
  • Minoriteten och språket ska ha funnits i Sverige under lånt tid
  • Uttalad samhörighet
  • Egen språklig och kulturell tillhörighet
  • Vilja att behålla sin identitet

Diskussion om varför arabiskan inte har blivit minoritetsspråk än och det beror på att arabiskan är så ny i Sverige.

Det anses kränkande att fråga någon vilket språk man talar och därför finns inget exakt antal om hur många personer som talar språken i Sverige men på ett ungefär:

Finska – 175 000. Det finns 700 000 personer i Sverige som har finsk bakgrund men man vet inte hur många som talar det. Antalet minskar.

Meänkieli – 20 000-75 000 personer

Romska – 10 000-120 000 personer

Samiska – 6 000 personer. Samiska talas i Finland, Norge, Sverige och Ryssland. Totalt inom detta område pratar 24 000 personer någon form av samiska.

Jiddisch – 1 000-1 500 personer.

Samiska

Genomgång av vad samiska är. Några punkter:

  • Urfolk
  • Begränsat självstyre genom Sametinget som r en folkvald statlig myndighet
  • Sametinget ansvarar för samiskan.
  • Två egna samiska språkcentrum i Tärnaby och Östersund
  • Flera varieteter: nordsamiska, sydsamiska, umesamiska, lulesamiska. Alla förstår inte varandra.
  • Fastställa ortografi. Samiska är till största delen ett talat språk. Nu har man bestämt att så här skriver vi umesamiska, och med det höjer man statusen för språket.

Sverigefinska

Sverigefinnar eller sverigefinländare. Det är den största nationella minoriteten idag. På 1600-talet kom en stor grupp med skogsfinnar som tog hand som skogen. Under 1800-talet kom många och sedan har vi krigsbarnen som i många fall stannade kvar. Därefter en stor invandring under 1960-talet. Sverigefinskan är utsatt för en språkbytarprocess som innebär att finskspråkiga föräldrarna inte lär ut sitt språk till sitt barn som är fött i Sverige. Idag är äldreomsorgen en stor fråga.

Tornedalska – Meänkieli

Nordfinsk dialekt som kallas tornedalsfinska. I Finland räknas det inte som ett språk utan en dialekt. Tornedalingar bor i Tornedalen. Kväner bor i Norge och de talar kvänska som är en form av meänkieli. Många bor i Norrbotten. Det finns flera dialekter.

Jiddisch

Innan andra världskriget talades jiddisch av 11-13 miljoner människor men idag finns cirka tre miljoner kvar. Det är ett germanskt språk med hebreiska bokstäver. Om man kan tyska kan man förstå en del jiddisch.

Romska – Romani chib

Romerna är en minoritet i alla länder. Första belägget för en rom i Sverige är på 1500-talet. 1914 bestämdes det att inga romer fick komma in i Sverige. Resanderomska är det som kallas för svensk-romska. Många resanderomer har dubbla namn; ett svenskt namn och ett romskt namn. 1979 togs det T i födelseattesten bort som stod för tattare. 1979! Det visste inte jag. Idag utbildas inte modersmålslärare i romska. Det går inte att lära sig romska via våra utbildningar i Sverige idag. Romska har inget riktigt skriftspråk än. Det finns en arbetsgrupp som ska ta fram detta. De är utsatta för en stark diskriminering. Romer fick bo i en svensk lägenhet först 1954. 1959 fick barnen gå i skolan. Det fanns ingen sjukvård för romer så om en havande kvinna ville föda på ett sjukhus fick hon inte det.

Svenskt teckenspråk

Det svenska teckenspråket fick inte status som nationellt minoritetsspråk men det finns ett starkt tryck på att man ska visa samhällsinformation även i teckenspråk.

Varför talar man inte sitt språk?

Försvenskning under 18-1900-talet då man menade att alla ska tala svenska. Inget påbud från regeringen men det uppfattades så i skolorna och därför förbjöd man barnen att prata något annat än svenska i skolan. Språken blev skamförknippade och då var det ingen idé att föra vidare språken till sina barn (särskilt som man även kunde bli bestraffad om man talade sitt språk). En hel generation tappades i detta. Idag är det flera försöker lära sig sitt språk i efterhand för att kunna prata med sin mormor och föra språket vidare. Det är en normal assimilering som pågår.

Obs! Man har aldrig rätt att gå fram till en person som pratar t.ex. arabiska på en arbetsplats och be hen prata svenska. Inte tillåtet.

Lagar

2009 kom Språklagen där svenska blev officiellt språk. Den är till för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken.

2010 kom Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Den är till för att motverka diskriminering och utsatthet, skydda nationella minoriteter, stärka egenmakt och inflytande och främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken.

Nästa steg? är en utredning som kom 16 juni 2017 med förslag till stärkt minoritetspolitik. Förslag:

  • Inrättandet av en ny tillsynsmyndighet
  • Tvång för kommuner att anta minoritetspolitiska mål, informera om rättigheter
  • Fördubblat statsstöd
  • Förskola och äldrevård
  • Språkcentrum för finska och meänkieli
  • Förbättrad minoritetskunskap i lärarexamen

15 juni 2017 kom en utredning med förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Jarmo Lainen (osäker på namnet) vill se stärkt modersmålsundervisning till tre timmar per vecka, möjlighet till tvåspråkig undervisning för alla nationella minoriteter, skapa eget ämne med meritpoäng på gymnasiet, att ämnet nationellt minoritetsspråk för fås i en ämneslärarexamen, stärka tillgången till lärare i nationella minoritetsspråk.

Förvaltningskommuner

Det finns förvaltningskommuner för finska, meänkieli och samiska. Inom förvaltningskommunen har man särskilda rättigheter. Då ska man kunna kommunicera med myndigheter och domstolar på sitt språk. Rätt till förskola och äldrevård. Från början 7 kommuner och nu 75 kommuner.

Men det är alla kommuners skyldigheter att informera om de nationella minoriteterna om deras rättigheter och främja möjligheten till inflytande och samråd, skydda och främja de nationella minoritetsspråken samt främja förutsättningarna för minoriteterna att kunna bibehålla och utveckla sin kultur och identitet. Även skydda mot diskriminering och utsatthet.

Exempel på vad kommunen kan göra:

  • Synliggöra språket. Skyltar på offentliga byggnader och lokaler
  • Verka för att den enskilda får använda sitt språk i kontakter med myndigheter
  • Information på respektive språk på kommunens hemsida om modersmålsundervisning, influensavaccin, kontaktuppgifter mm på minoritetsspråk
  • Utbilda personalen
  • Hålla samråd med grupper av människor som talar språket

För de nationella minoritetsspråken kom det en lag 2015 som säger att det räcker med en enda elev för att få läsa sitt modersmål. Inga krav på förkunskaper. Möjlighet att välja t.ex. finska som elevens val i årskurs 8. På gymnasiet som modersmål eller moderna språk. Kursplaner finns på Skolverkets hemsida.

Undervisa om nationella minoritetsspråk

Vi måste undervisa om de nationella minoritetsspråken. Hur kan vi göra?

  • Finns PPT på Skolverket
  • se
  • se
  • UR meddelar att det är en ny serie på gång och att det finns en bra fortbildning för lärare

Kursplanerna i svenska, historia och samhällskunskap tar särskilt upp kunskaper om de nationella minoriteterna. I både samhällskunskap och svenska ingår det även i årskurs 4-6.

Språkrådet håller på att ta fram ett material för gymnasiet 2018, högstadiet 2018-2019 och lägre stadier 2019-2020. Det blir en pdf.

Jag visste inte att man kan ringa in till Språkjouren varje dag. Det måste vi ju göra med våra elever!

Det var nyttigt att få en repetition av de nationella minoritetsspråken men jag vill tro att vi lärare har ganska bra koll, åtminstone på var vi hittar material. Det finns i varje läromedel. Studi.se är bra. Skönlitteratur som utgångspunkt slår jag ett slag för!

/Cecilia

2 reaktioner på ”Jag lyssnade på Anna Gezelius om Sveriges Nationella minoritetsspråk

  1. Dennis Barvsten

    Hej! Tack för detta fina blogginlägg. Vill dock göra några korrigeringar.

    Det språk vi sverigefinnar talar är finska, inte sverigefinska.
    Det skulle vara väldigt intressant att forska mer kring om det finns en utbredd sverigefinska, men jag tror det är för tidigt att kunna kalla det för en dialekt. Vi kan se att det finns många sverigefinska ord som skiljer sig från riksfinskan, och att även yngre sverigefinnar gärna bygger finskan gramatiskt annorlunda från riksfinskan.

    Gällande vad gruppen ska heta så säger du ”sverigefinnar eller sverigefinländare”. Här vill jag gärna säga ifrån. Vi heter sverigefinnar.

    Sverigefinne – finskspråkig individ i Sverige
    Sverigefinländare – finländare (medborgarskap) i Sverige

    Finländare – finländska medborgare, både finlandssvenskar och finnar
    Finlandssvensk – svenskspråkig finländare
    Finne – finskspråkig finländare
    Sverigefinne – finskspråkig svensk/finskspråkig individ i Sverige

    Alltså blir det syftningsfel att säga att en sverigefinne och sverigefinländare är samma sak. Sverigefinnar åsyftar en språklig och kulturell minoritet medan sverigefinländare åsyftar en invandrargrupp av finländare i Sverige.

    Jag vill påminna om att sverigefinnarna är en erkänd minoritet p.g.a sitt språk. Vi har både norska kväner, skogs- och svedjefinnar från Värmland, Dalarna och Bergslagen, svenska tornedalingar, estniska och ryska ingermanländare, ryska karelare osv. som även talar finska och som därmed ingår i minoriteten sverigefinnar utan att vara finländare.

    /Dennis

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s