Bearbeta text med hjälp av egenrespons

Mina tyskåttor och jag har kämpat med att uttrycka oss i perfekt ett tag nu. Genom genomgångar av mig live i klassrummet och av mig i filmformat, allehanda övningar, repetition av hjälpverb, spel och lekar har vi ringat in både regelbundna och oregelbundna verb och alla undantag. Senaste uppgiften var att använda perfektformen i en text. Texten skrevs på lektionstid med hjälpmedel i form av regelsamling, lista med oregelbundna verb, ordbok, ett gäng kompisar och mig tillgänglig.

Idag arbetade vi med egenrespons av våra texter. Eleverna fick ett papper med åtta punkter som de skulle ta sig igenom:

  1. Markera alla hjälpverb (haben – har eller sein – är i någon form) med fet stil.
  2. Kontrollera att du har böjt hjälpverbet så att det passar med personen i meningen.
    Presens av haben o sein.jpg
    Haben och sein i presens. CC BY SA Cecilia Jalkebo.

     

  3. Markera alla perfektverb med kursiv stil.
  4. Kontrollera så att du har placerat perfektverbet sist i meningen.
  5. Gå igenom alla perfektverb och dubbelkolla att du har skrivit rätt form genom att använda dig av bilden på framsidan av häftet med oregelbundna verb. Titta samtidigt så att du har kommit ihåg att använda en form av är när det stod ist i listan.
Så här böjer du verb i perfekt.jpg
Så här böjer du verb i perfekt. CC BY SA Cecilia Jalkebo.
  1. Kontrollera så att du inte har skrivit några ord på svenska eller engelska. Slå upp dem i så fall.
  2. Titta om du har något ord som är understruket med rött. Kontrollera stavningen genom att slå upp ordet i en ordbok eller fråga läraren.
  3. Skriv nu din egen respons. Skriv under din text. Låtsas att du är lärare. Beskriv vad du ser att du kan och vad du behöver träna mer på. Börja så här:Jag har nu läst din text där du har berättat om en resa eller en utflykt som har hänt. Jag ser att du…

Sista punkten var alltså att skriva en sammanfattande respons till sig själv där styrkor och förbättringspunkter skulle lyftas fram. Här är några exempel på elevernas omdömen om sina egna texter:

Jag har nu läst din text där du har berättat om en resa eller en utflykt som hänt, jag ser att du behöver träna på när det ska vara sind och när det ska vara haben, även att du ska försöka plugga in alla oregelbundna verb så du kan dem utan att behöva kolla i häftet.

Jag har nu läst din text där du har berättat om en resa eller utflykt som har hänt. Jag ser att du har skrivit en fin text om din resa till USA. Du har fått med många hjälpverb och perfektverb men du saknar fortfarande på vissa ställen. Det finns också några små grammatiska fel i texten men inget som gör den svår att läsa. Du borde öva på ord mitt i meningen för att förlänga och ge den mer handling.

Jag har nu läst din text där du bra berättat om en resa eller utflykt som har hänt. Jag ser att du ibland glömmer bort att använda bin/bist/ist/sind när någon utför en rörelse. Däremot är du säker på presens av haben och sein. Du har böjt verben rätt och satt de på rätt plats i meningarna. Glöm inte bort vilket hjälpverb det ska vara i framtiden!

Jag har nu läst din text där du har berättat om en resa eller en utflykt som har hänt. Jag ser att du kan vad som är hjälpverb och vet oftast hur du böjer hjälpverbet efter personen. Det kan ibland hända några små misstag ibland när det handlar om sein. Jag ser också att du förstått att placera perfektverbet sist i meningen. Så det är riktigt bra! Tänk bara på att öva lite mer på hjälpverben så du kan dom utantill snart.

Sammanfattningsvis en tydlig och klargörande uppgift där flera fick upp ögonen för skillnaden mellan perfekt och imperfekt/preteritum, några insåg att de helt hade missat hjälpverb och där jag fick goda möjligheter att se vari svårigheterna ligger när jag gick runt och språkade med eleverna.

Nästa steg blir att jag läser igenom texterna och ser var jag behöver lägga in lite extra krut.

Cecilia

I spåren av SKAM – Nordiska språk

Arbetsområdet I spåren av SKAM befinner sig nu i slutuppgiften om nordiska språk. I det här inlägget beskriver jag vad vi har arbetat med.

När jag introducerade delen om språkhistoria kom jag och klassen fram till att vi behövde lära oss om några närliggande språk för att sedan kunna jämföra svenskan med dessa.

vad behöver vi kunna del 2

Vi valde att fokusera på norska och danska och nosa lite på finska. En pyttestund för finska, en lektion för danska och två för norska fick det bli. Lite fakta och lite kul var min grundtanke. Nätet är fullt med tips på hur man kan undervisa om nordiska språk och jag använde en del för inspiration men det slutade ändå med att jag hittade på min egen variant. Två sidor jag kan rekommendera är nordeniskolen.org och Skolverkets sida om nordiska språk.

Introduktion

Norden i Skolen har ett spel som de kallar Rap it up! Vi får lyssna på korta klipp där rappare rappar på svenska, danska, norska eller finska och vi ska klicka på det landet vars språk vi hör (eller tror att vi hör). Slutsats: finska var lätt att urskilja men de andra språken är väldigt lika. Klicka på bilden för att komma dit.

rap it up.PNG

 

Norska

Vi såg ett avsnitt av SKAM. Jag trodde att vi skulle se avsnitt 1 av säsong 1 men det blev stooora protester så istället såg vi avsnitt 1 av säsong 2. Elevdelaktighet 🙂 SKAM-fansen tyckte att det skulle vara lättare att övertyga icke-fansen om seriens storhet genom att visa en del av andra säsongen så så fick det bli.

Jag gjorde Quizlet-övningen Vi lär oss norska från SKAM med ord och uttryck från serien. Vi tränade en liten stund på egen hand innan vi körde en omgång Quizlet live.

 

Jag utnyttjade också det faktum att Noora och William läser ur Ibsens Et dukkehjem i avsnitt 12 av säsong 2. Efter en kort introduktion av verket, där jag också nämnde att det finns jämförelser mellan Ibsens Nora och Noora i SKAM att läsa på nätet om man är intresserad, lät jag eleverna läsa högt en stund ur det här utdraget på sin allra läckraste norska.

Avslutningsvis såg vi informationsfilmen om norska från Norden i Skolen.

 

Finska

Nu är det ju inte alla skolor som är begåvade med en alldeles egen Jutta men på min skola har vi den turen. Jutta Turunen nappade på ett erbjudande om en tjänst här på skolan efter att Eskilstuna kommun hade varit i Finland och rekryterat finska lärare, som ett led i att hitta lösningar på den svenska lärarbristen (Här finns en intervju med Jutta om det).

Jutta besökte mig och klassen för att låta oss nosa på det finska språket. Hon berättade att svenskan endast har lånat ett fåtal ord från finskan medan finskan i sin tur kryllar av svenska lånord. Hon visade språkträdet, vilket eleverna nu hade koll på. Vi gick göra en övning där vi skulle para ihop det finska och det svenska ordet och därefter pratade vi kort om vad som behöver ändras i ett svenskt ord för att det ska kunna bli finskt.

 

Danska

”Danska är ju inte alls svårt att förstå”. Med det påståendet och tillhörande filmklipp inledde vi delen om danska.

 

Informationsfilmen från Norden i Skolen om danska var vårt nästa steg:

 

En Quizlet med vanliga danska ord som brukar ställa till det för oss svenskar körde vi först individuellt, sedan som Quizlet live:

Quizlet danska.PNG

Därefter gjorde vi ett grupparbete i raketfart. Jag hade delat in eleverna i grupper och tilldelat varje grupp ett Googledokument (jag använder Doctopus, smidigt när man kan det). Två-tre elever per grupp. På YouTube hade jag gjort en spellista med danska låtar. Klicka på bilden för att komma till spellistan.

dansk musik.PNG
Dansk musik 2017. Cecilias spellista från YouTube.

 

Eleverna lyssnade igenom låten och svarade på följande frågor i sitt dokument:

  1. Vilka är ni som är med i den här gruppen?
  2. Lyssna igenom låten och fokusera på texten.
  3. Känner ni igen några ord från svenskan? Skriv!
  4. Känner ni igen några ord från norskan? Skriv!
  5. Känner ni egen några ord från andra språk? Skriv!
  6. Skriv en sammanfattning av låtens handling.

Nu hade vi mött de nordiska språken och det var dags att arbeta med själva jämförelsen.

Jämföra svenskan med närliggande språk

Oavsett vad som ska jämföras är ett VENN-diagram en bra metod. Jag visade eleverna följande bild och beskrev hur likheter och skillnader skulle dokumenteras:

VENN Nordiska språk.PNG

I ett Googledokument klistrade jag in ett stycke från en och samma text skriven på svenska, norska och danska. Texten kopierade jag ifrån Norden i Skolen. Eleverna fick denna uppgift:

Uppgift: Jämför de nordiska språken

Svara först kort på fråga 1-6 med hjälp av texterna på första sidan och med hjälp av det du lärt dig från genomgångar och filmer. Lägg sedan mer krut på fråga 7 där du visar att du kan använda kunskaperna i ett resonemang (denna fråga bedöms).

  1. Vad är unikt för svenskan?
  2. Vad är unikt för norskan?
  3. Vad är unikt för danskan?
  4. Vilka likheter finns det mellan svenska och norska?
  5. Vilka likheter finns det mellan svenska och danska?
  6. Vilka likheter finns det mellan norska och danska?
  7. Resonera kring likheter och skillnader mellan de tre språken.

Här finns dokumentet i sin helhet: Jämför de nordiska språken

 

Eleverna analyserade texterna på olika nivåer. Enklast var det att se de språktypiska bokstäverna. Jag visade hur man kan analysera på teckennivå och på ordnivå och hur man kan se skillnader på verb och pluraländelser till exempel.

När eleverna hade arbetat en lektion fyllde vi på kunskaperna lite genom att använda en översiktstabell från Skandinavisk ordbok, som finns publicerad på sidan 81 i Skolverkets metodmaterial Grannspråk – lektionsförslag i danska och norska.

Som stöd för den jämförande texten använde vi en bild med sambandsord för jämförelse:

 

Ord för att jämföra.png
Ord för att jämföra. CC SA BY Cecilia Jalkebo.

Sådär. Uppgifterna skrivs färdigt under veckan och sedan går vi vidare till tredje och sista delen av projektet I spåren av SKAM.

/Cecilia

I spåren av SKAM – Språkhistoria

Projektet I spåren av SKAM går vidare. Alldeles snart har alla elever läst ut böckerna och blivit färdiga med läsloggarna. Under tiden som de har läst och läsloggat hemma har vi i skolan tagit oss an delen om språkhistoria. Det var hela tiden norskan som hägrade men jag lyckades få dem att hålla ut (”Vi måste ju först lära oss hur språken överhuvudtaget blev olika språk innan vi kan gå in på vad som är typiskt för de olika språken – håll ut!). Vi har nu klarat av svenska språkets ursprung och historia och precis inlett nordiska språk (stort jubel från eleverna). I detta inlägg beskriver jag hur vi valde att arbeta med språkhistoria.

Vågar jag påstå att språkhistoria är en av de delar av svenskundervisningen som svensklärare kan anse inte är lika viktig som annat? Det kan nog ses som en del som mest ska klaras av. Men just det gillar jag! Många delar av svenskan är så processinriktade, vilket förstås är härligt i sig. Språkhistorian är avgränsad och tydlig. Jag och eleverna kan tillsammans ta reda på vad vi behöver kunna och sedan lär vi oss det. Enkelt, va? 🙂

Vi började därmed med att ta reda på vad vi behöver kunna. Syftestexten och det centrala innehållet är tydligt för mig som lärare och för att skapa tydligheten för eleverna började vi denna gång med kunskapskraven. Jag visade skrivelsen ur kursplanen:
”Eleven kan föra /—/ resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader”.

vad behöver vi kunna

Ur detta plockade vi ut fyra delar som vi behövde fokusera på:
1.       Svenska språkets historia
2.       Svenska språkets ursprung
3.       Svenska språkets särdrag
4.       Jämföra med närliggande språk

vad behöver vi kunna del 2

Eftersom språkhistoria är ett faktaspäckat område lämpar det sig väl för att träna på att hitta relevant information i text, film och bild samt på att föra anteckningar. Jag delade ett dokument med eleverna i Google Drive så att jag kunde följa deras antecknande. Dokumentet fanns med under hela arbetet (även nu när vi fortsätter med nordiska språk) så de vande sig att gå in och skriva ned det som de hade lärt sig under momentet/lektionen.

Anteckningar om språkhistoria och nordiska språk

Jag använder sällan läromedel men inom detta område tycker jag att det är skönt att ha ett läromedel att luta mig emot. Jag använde filmer från Studi.se (som min skola prenumererar på) samt testade NE:s läromedel som finns gratis att prova just nu. Oavsett vilket läromedel du har tillgång till kan du arbeta likadant med faktasökning och anteckningar.

Egentligen hade jag trott att det skulle räcka så men jag märkte att jag behövde strukturera upp innehållet ännu mer för att det skulle bli tydligt för alla. Jag avslutade därför faktadelen med att i föreläsningsform grundligt sammanfatta innehållet med hjälp av en digital tidslinje. Det finns många olika tidslinjeverktyg att välja mellan och mitt val föll på appen Timeline 3D, mest för att det ser så flashigt ut när informationsflikarna viks fram (flashighet, nog så viktigt!).

introbild språkhistoria

Det går att exportera tidslinjen till ett presentationsprogram såsom Keynote eller Powerpoint vilket jag gjorde för att kunna dela hela tidslinjen med mina elever (och med dig, här är dokumentet Cecilias tidslinje om språkhistoria)

Vi körde en omgång med Quizlet live också, inte direkt för att jag tycker att det är superviktigt att eleverna kan årtal men för att de ska känna att de har lite koll och för att liva upp det hela lite. Om du klickar på bilden så kommer du till övningen.

Quizlet språkhistoria

Slutligen var det dags för uppgifter där anteckningarna skulle användas för att föra resonemang. Tre frågor skulle besvaras av eleverna, under lektionstid och med tillgång till sina anteckningar. Så här blev de:

Resonerande uppgifter om språkhistoria

1. Resonera om svenska språkets ursprung. Varifrån kommer egentligen svenskan? Svarta havet kanske kan hjälpa dig att komma igång?

2. Beskriv hur svenska språket har utvecklats genom de olika perioderna urnordiska, runsvenska, fornsvenska, äldre nysvenska, yngre nysvenska och nusvenska.

3. När du sitter och fikar med din farmor börjar hon plötsligt förfasa sig över hur svenskan har utarmats på senare år. Hon klagar över att mannen på tv-nyheterna använder engelska ord och att du och dina kompisar använder konstiga förkortningar när ni skriver till varandra med de där moderna telefonerna. De gamla fina orden försvinner och en massa nya dyker upp istället. Hemskt!

Nu har ju du en hel del kunskaper om hur språk förändras. Håller du med din farmor om att alla nymodigheter gör språket fattigare eller har du en annan åsikt? Beskriv hur du skulle resonera med din farmor om språkets utveckling.

Dokumentet som wordfil: Resonerande uppgifter om språkhistoria

Mest nöjd är jag med tredje frågan. Där skulle åtminstone fråga 1 kunna bakas in för elev som förstår det här med att koppla ihop alla sina kunskaper och utveckla och underbygga och exemplifiera och motivera och så vidare och så vidare. Övriga kan behöva fråga 1 och 2 också för att komma ihåg att skriva allt som de har lärt sig.

Nåväl, språkhistorian avklarad (och det var kul!) och andra lektionen med norska går av stapeln på tisdag (ännu roligare!).

Cecilia

Strategier i svenska som andraspråk

När jag nu har översatt mina planscher med strategier för kommunikation på tyska, franska, spanska och engelska tänkte jag att kanske även elever som lär sig svenska som andraspråk kan ha nytta av dem. Det går säkert att förenkla ännu mer… du som undervisar SVA får gärna tycka till!

Edit: Efter några tips från lärare i facebookgruppen Svenska som andraspråk har jag ändrat HÖRA till LYSSNA och tagit bort de icke-fungerande strategierna att tala på ett annat språk.

/Cecilia