Språket i Så har jag det nu – både fantastiskt och krångligt

Jag skulle inte klassa Meg Rosoffs bok Så har jag det nu som en enkel eller lättläst bok och det kräver sitt tålamod för mina sjuor att ta sig igenom texten. Mestadels högläser jag boken och det är en uppgift som kräver tålamod även av mig. Meningarna är långa och man behöver planera in sina andningspauser väl. Att språket är så pass komplicerat gör att vi får naturliga tillfällen att prata om det. Vi funderar över skiljetecknens betydelse, vad som händer när man skriver ett ord med VERSALER eller låter en Mening Få Inledande Versala Begynnelsebokstäver. En lektion bad jag eleverna lyssna extra noga efter nästa punkt när jag läste den här meningen:

Alla pratade förstås om matbrist och att stänga av allmänna kommunikationer och att kalla in alla arbetsföra karlar, och i stort sett allt Jämmer och Elände som man bara kunde komma på under den begränsade tiden flöt upp till ytan, och på radion talade de med allvarstyngda röster och frågade varenda kotte som de lyckades släpa in från gatan Om Det Här Betydde Krig och sedan tvingades vi lyssna till hur alla allvarstyngda experter låtsades veta vad som var på gång när vilken som helst av dem skulle ha offrat sin vänstra arm för att känna till fälttågsplanen.

Lång mening ur Meg Rosoffs Så har jag det nu

Alla skrev sedan av meningen i sina läsdokument och provade att sätta ut skiljetecken och stora bokstäver för att dela upp den superlånga meningen i flera kortare. Vi markerade alla förslag på tavlan och fick se att det går att dela upp meningar på lite olika sätt. Något att fundera över när vi själva skriver med andra ord.

Ha det bra!

/Cecilia

Högläsningen för oss djupare in i texten

book-1014197_1920

Läsa högt för tonåringar? Som redan kan läsa? Varför då?

Att högläsa är en konst. Det handlar inte om att bara läsa högt utan det handlar om en högst planerad läsning med målet att vägleda eleverna in i en djupare läsförståelse. Ibland när jag högläser låtsas jag att jag är Anne-Marie Körling 🙂 Hon är en förebild vad gäller läsundervisning. Om du har möjlighet att lyssna på henne när hon föreläser så gör det! Läs hennes bok Den meningsfulla högläsningen också.

Min högläsningsbok är fullklottrad med ord som jag har ringat in eller saker som till exempel KONSTPAUS skrivet i marginalen eller post it-lappar som sticker ut. Stoppen som jag gör vid klottret är oftast uttänkta i förväg. Så här kan det se ut:

Smaka på ordet-stopp
Jag: ”Saker som har med fredsprocessen att göra”. Kan ni säga ”fredsprocessen”?
Alla: Fredsprocessen.
Jag: Tack!

Kluriga ord eller uttryck-stopp
Jag: ”eftersom han inte precis var den vassaste kniven i lådan”. Vadå vassaste kniven? Kan vi några andra uttryck som betyder ungefär samma sak?
Någon: Han är nog lite dum.
Jag: Precis. Man kan säga att man inte har alla hästar hemma eller att hissen inte går ända upp till exempel.

Jag: Ni förstår att det inte är så snällt att säga så till varandra, va? 🙂

Gestalta ordet-stopp
Jag: ”log förläget”. Kan ni le förläget?
(Det visade sig att de inte kunde le förläget eftersom de inte visste vad förläget betyder så då fick vi prata om det också.)

Kopplingar-stopp
Jag: Åh, det här får mig att tänka på en gång när jag…. eller Det här får mig att tänka på när barnen i Bullerbyn sov på höskullen eller Kan vi någon annan berättelse där det finns en elak styvmor? eller När de säger ”förra kriget” tror jag att de menar andra världskriget. Vad tror ni?

Det här är nog något viktigt för fortsättningen-stopp
Jag: Det här känns viktigt. Vad tror ni? Jag tycker att vi ska komma ihåg den här meningen lite extra.

Poletten ramlar ner-stopp
Jag: Aha, nu förstår jag! Kommer ni ihåg när vi läste att…. Det var alltså därför som… Aha!

Prata snabbt med varandra-stopp
Jag: Vänd dig till din kompis och prata om det vi just har hört.

Oups, eleverna håller på att somna-stopp
Jag: *hittar på vad som helst för att de ska bli aktiva en stund

Mönster-stopp
Jag: Vänta nu… nu är ögonen beskrivna så där ingående igen. Vilken betydelse har egentligen ögonen i den här boken? Vi försöker vara lite extra uppmärksamma på just ögonen nu när jag läser vidare.

Lyssna nu extra noga-stopp
Jag: Nu kommer en mening som jag vill att ni lyssnar extra noga på: ”…”

Lägg märke till språket-stopp
Jag: Ser ni att författaren har skrivit det här ordet med VERSALER? Vilken skillnad gör det för dig när du läser ordet?

Vilken fantastisk beskrivning-stopp
Jag: Den här beskrivningen gjorde att jag verkligen kunde se framför mig hur det ser ut där de är. Jag läser en gång till, vad får ni för bild i huvudet? Vad kan vi lära oss av sättet hon beskriver miljön på?

 
Så där håller vi på. Läser och pratar och stoppar och tänker och läser vidare. Ibland blir det vilda diskussioner, andra gånger är det mest jag som tänker högt. Det händer att vi behöver stoppa så länge så att alla hinner skriva ned sina tankar och kanske dela texten digitalt så att vi alla får se vad vi alla tänker också innan vi går vidare. Det finns lektioner med många stopp och det finns lektioner med få. Ibland behöver vi bara få njuta av texten. Då gör vi det.

Det är det här som är högläsning för mig. Inte att eleverna ”slipper läsa själva” utan att jag på mitt milda sätt tvingar in dem i en helt annan sorts läsupplevelse än om de bara hade läst boken på egen hand.  För hur ska man kunna bli bättre på läsförståelse om ingen visar hur?

Ta hand om dig!

/Cecilia

Introduktion av Så har jag det nu

I år undervisar jag två sjuor i svenska och båda grupperna läser just nu Meg Rosoffs bok Så har jag det nu. Jag har tidigare beskrivit att böcker måste introduceras med dunder och brak och så även nu. Hur jag valde att introducera boken för klasserna beskriver jag i det här inlägget.

Först några ord om bokvalet. Alla böcker som vi väljer att lyfta in i klassrummet behöver vara noga utvalda och det gäller kanske särskilt den första boken vi läser tillsammans eftersom den ofta väljs redan innan man har träffat gruppen. Jag ville ha en aktuell bok, gärna en som nyligen fått en utmärkelse av något slag som en slags kvalitetsstämpel. Boken skulle vara neutral och ingen typisk tjej- eller killbok (om det nu ens finns sådana). Svårighetsgraden fick gärna vara mer utmanande än en bok som jag skulle rekommendera till enskild elev. Jag ville ha en bok som inte var förutsägbar utan hellre en där man ställer sig många frågor under läsningen för att hänga med i handlingen. Onaturlighet kanske, men inte för mycket. En bok som var spännande och innehållsrik med mycket att diskutera. Gärna något utmärkande drag också, något otypiskt som vi skulle kunna reagera på. Under sommaren lät jag mig inspireras av Läsrörelsens projektskrift Berättelser som förändrar. Flera av böckerna hade jag läst tidigare men Så har jag det nu var ny för mig. Boken bet tag direkt. Den fick det bli.

Första lektionen och dunder och brak skulle alltså skapas. Omslaget är alltid tacksamt att använda när vi ska förespå handlingen. Vi läste titeln och omdömet på framsidan, pratade om vad utmärkelsen Årets ALMA-pristagare 2016 står för. Vi tittade på bilden och fantiserade, först i par och sedan tillsammans.

Framsidan Så har jag det nu

Tankar som kom fram var bland annat:

  • En tjej som rymmer hemifrån
  • Ny värld
  • Det känns dåligt
  • Hon är nog självmordsbenägen
  • Hon har gått till sitt livs slut
  • Det känns som Hungerspelen
  • Stängslet betyder nog att hon är fängslad
  • Gången visar rakt åt helvete
  • Gången visar att det är ljust på andra sidan
  • Boken känns spännande
  • Det känns som att hon är ledsen och boken är sorglig
  • Hon är vilse
  • Hur vet vi att det är en hon?
  • Man blir indragen i framsidan
  • Det är två bilder i en
  • Hon är deprimerad

Alla tankar lyftes fram utan värdering och jag lät eleverna bemöta varandras tankar utan att direkt bestrida dem. Jag ville förmedla att man inte kan ha fel utan alla tankar är välkomna.

Vi gick vidare och tittade på en trailer till filmen How I live now som är baserad på boken. Här tändes fler nyfikna ögon.

Jag läste baksidestexten högt och därefter skrev eleverna ned vad de tror att boken kommer att handla om i sitt läsdokument.

Efter lektionen läste jag igenom allas tankar i läsdokumentet och sammanfattade det i klassens tankekarta. Eftersom jag läser samma bok med två klasser hjälper tankekartan mig också att komma ihåg vilken klass det var som diskuterade kring vad. Detta utgjorde en naturlig inledning av följande lektion.

Bollen var i rullning och boken var introducerad. Nästa lektion börjar läsningen på riktigt!

/Cecilia

Introduktion av När hundarna kommer

Jag och åttorna läser nu Jessica Schiefauers När hundarna kommer. I det här inlägget beskriver jag hur jag introducerade bokprojektet för dem.

när hundarna kommer prezi

Jag visar baksidestexten och läser den högt. Det är en stark text som griper tag direkt i mig och det berättar jag också för eleverna. ”När jag läser det här tänker jag… känner jag…”.

Baksidestext när hundarna kommer.JPG

På framsidan ser vi att boken har fått Augustpriset, vilket i mina ögon är en kvalitetsstämpel och det upplyser jag eleverna om. Motiveringen till priset finns på baksidan så den läser jag också:

där står också.JPG

Vi går vidare och jag läser recensionerna på insidan av omslaget. Recensionerna är självfallet valda för att locka läsare och det är också mitt syfte.

Jag väljer också att läsa författarens efterord. Där berättar Schiefauer om hur en pojke blev misshandlad till döds i orten där hon bodde som sjuttonåring. Jag själv var vid det tillfället femton år och minns hur detta tragiska beskrevs i medierna då så det återger jag förstås för eleverna. Författaren skriver att den här boken inte är en sann berättelse men den är heller inte helt osann. Eleverna och jag kommer överens om att vi ska närma oss mordet på John Hron senare under läsningen av boken.

Eleverna vänder sig därefter till en kompis och pratar om sina tankar om boken just nu.

När nu intresset och nyfikenheten är väckt går jag in på hur vi ska arbeta med boken. Arbetssättet följer metoden TILLSAMMANSLÄSNING som jag beskrivit tidigare. Högläsning, egen bok i Läshörnan, dokument där vi samlar lästankar, gemensam tankekarta.

arbetssätt när hundarna kommer

Avslutningsvis öppnar eleverna sina läsdokument och skriver kort ned vad de tror att boken kommer att handla om efter den här första introduktionen.

Efter lektionen läser jag igenom allas tankar, plockar ut några valda delar och sammanställer i tankekartan som därmed blir en naturlig inledning av nästa lektion. Så här ser den delen av tankekartan ut nu:

När hundarna kommer mindomo 3

Introduktionen av När hundarna kommer är därmed inledd med dunder och brak och jag tror att jag vågar säga att både jag och eleverna är sugna på att få börja läsa. Målet nått!

/Cecilia

Tillsammansläsning i mitt klassrum

Vi läser böcker tillsammans i mitt klassrum. I mina två sjuor läser vi just nu Meg Rosoffs Så har jag det nu och i åttan läser vi Jessica Schiefauers När hundarna kommer. Metoden jag använder mig av kallar jag för TILLSAMMANSLÄSNING och vad det innebär för oss vill jag beskriva i det här inlägget.

Vi har tre digitala resurser som följer med genom hela läsningen:

  • Boken
  • Läsdokumentet
  • Tankekartan

Boken läser vi digitalt genom Läshörnan från SLI. Elever som har behov av det har även tillgång till ljudboken från Legimus (även om det inte används så ofta just när vi tillsammansläser eftersom merparten av läsningen är högläsning).

Läsdokumentet är ett dokument som jag delat till eleverna genom Google Classroom. Dokumentet finns med redan från början och fylls på allt eftersom vi läser.

min läsning av

Vad som skrivs i läsdokumentet beror på vilket innehåll eller vilken läsförståelsestrategi jag vill fokusera på den aktuella lektionen. Ofta utgår jag från någon del i den reciproka läsundervisningen där vi kan:

  • förutspå handlingen
  • ställa frågor
  • klargöra otydligheter
  • sammanfatta texten

Efter ett starkt avsnitt i boken kan uppgiften bara vara ”Skriv ned hur du tänker just nu”.

Läsdokumentet är oftast öppet under hela lektionen. Eleverna skriver av dagens rubrik och datum från tavlan i början av lektionen. Ibland ska de skriva samtidigt som de lyssnar (till exempel för att skriva ned ord som är nya för dem eller frågor de ställer sig) och ibland gör vi pauser mitt i eller avslutar lektionen med skrivande, allt beroende på uppgift. Några exempel på hur jag arbetar med läsdokumentet kommer dyka upp här på bloggen framöver.

Tankekartan är en tankekarta som jag styr över. Från början innehåller den de grenar som jag planerar att fördjupa mig i under läsningen. Medan vi läser låter vi tankekartan breddas och utvecklas för att fånga upp de trådar som vi finner intressanta i läsningen. Tankekartan blir också en länksamling där vi länkar in uppgifter som vi skapat digitalt på annat håll. Just den här tankekartan har jag gjort i Mindomo men det finns många andra verktyg för tankekartor som är minst lika bra.

mindomo hundarna

Lektionerna ser i grunden ganska lika ut:

  1. Alla öppnar 1. datorn, 2. boken och 3. läsdokumentet.
  2. Vi tittar på hur tankekartan har vuxit sedan sist och påminner oss om vad vi arbetade med förra lektionen och vad avsnittet vi läste handlade om. Då fångar vi upp både den som aktivt deltog på lektionen, den som hade tankarna på andra håll och den som var frånvarande.
  3. Information om vad dagens lektion kommer innehålla.
  4. Högläsning. Ibland varvat med tyst läsning eller stafettläsning i mindre grupper.
  5. Uppgift baserad på läsningen.
  6. Avslutning med kort sammanfattning ”Idag har vi alltså…” och kort framåtblick ”Nästa lektion ska vi…”

Uppgifterna som vi gör kring läsningen försöker jag variera så mycket som möjligt för att bibehålla motivationen hos eleverna men i grunden handlar de om samma sak; att krypa in i texten, göra den till vår egen och förstå den på ett annat plan än om vi hade läst boken på egen hand.

Framöver kan du följa vår läsning av Så har jag det nu och När hundarna kommer här på bloggen och se vilka uppgifter kring läsningen vi hittar på.

Må så gott!

/Cecilia

Jag har läst: Regn och åska

FullSizeRender (2).jpg
Regn och åska av Håkan Lindquist

Regn och åska är en av böckerna som jag har valt att använda i mitt läsprojekt I spåren av SKAM. Förhoppningen från min sida var att det skulle gå att göra kopplingar mellan huvudpersonerna i boken och Isak och Even i serien. Efter att ha läst boken kan jag konstatera att boken uppfyller sitt syfte.

Huvudpersonen Oscar kommer från Sverige och bor i Visby. Under en semesterresa till Tallin möter han den estniske jämnårige killen Rein och, för att fullfölja väderreferenserna, blixten slår till med full kraft. När Oscar återvänder till Visby har han upplevt en sensualitet och en hetta som han tidigare aldrig mött. Han är vansinnigt förälskad och fast besluten om att snart återvända.

Regn och åska beskriver glappet mellan barndom och vuxenliv och sökandet efter den sexuella identiteten utan att problematisera, nästan på ett i mitt tycke naivt sätt. Samtidigt kan jag tänka mig att en tonåring som befinner sig mitt i det där glappet kan tycka att det är skönt att läsa om någon som bara vågar vara och stå för den man är. Utanför killarnas bubbla förstår man dock att deras kärlek inte är helt problemfri då killarna blir attackerade en kväll, men jag är osäker på om en ung läsare skulle uppfatta anledningen till attacken.

Den här boken är inte lik någon annan jag har läst och mycket därför vill jag rekommendera den vidare.

Cecilia