Kategoriarkiv: svenska

I spåren av SKAM – Resonemang om identitet

Temat I spåren av SKAM innehöll en del där jag ville fokusera på att utveckla elevernas förmåga att resonera. Förutom förmågan att kunna läsa och analysera olika slags texter är det förmågan att resonera som jag ser som viktigast att träna på för att hjälpa eleverna att nå längre i många ämnen. Jag vet inte om ”polletten kan ramla ner” när det gäller resonemangsförmågan men något åt det hållet i alla fall. Det gäller att visa eleverna att man aldrig ska nöja sig med ett påstående utan att alltid vända och vrida på sina tankar. Hur man gör just detta tittade vi närmare på i koppling till SKAM-temat.

Under vårterminen har lärarna på Skogstorpsskolan genomfört en studiecirkel kring boken Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham. Längst bak i den boken finns lektionsexempel på olika teman. Jag använde mig av lektionen om Identitet för att träna förmågan att resonera.

Till en början fick eleverna en tabell (Uppgifter identitet) att fylla i. Många tyckte att det var kryptiska och flummiga frågor. Jag gick runt och stöttade dem i tanken genom att använda mig av några metoder som Nottingham presenterat i boken, exempelvis ”När du säger A, menar du då att det inte kan vara B?” eller ”Om A är samma sak som B, är då B samma sak som A?”.

Efter det använde vi en tankekarta (Vad gör dig till dig – gör en tankekarta). Först arbetade eleverna enskilt med att fylla i så mycket de kunde komma på. Jag förklarade sedan att vi skulle titta på hur vi kan använda tankekartan för att utveckla ett resonemang i flera led.

Tankekarta.JPG

Vi använde två filmklipp. Malin Larssons klipp Att Resonera Kan Liknas Vid Ringar På Vattenytan och Orka Pluggas Förstå kunskapskraven: Att utveckla ett resonemang i svenska.

 

Vi diskuterade filmklippen och jag bidrog med ett rumpnissecitat, en metod som jag lärt mig av min tidigare kollega Terese Becker och som jag tjatar om ofta med eleverna. När man tror att man har resonerat klart ska man tänka sig att man har en liten rumpnisse på axeln som säger ”Voffor då då?” Om man kan svara på den frågan, ja, då kan man också fortsätta att utveckla sitt resonemang. As simple as that! Tack, Terese! Jag sammanfattade sedan vår diskussion i en bild som sattes upp i klassrummet. Bilden använde vi vid nästa lektionstillfälle då vi plockade fram tankekartorna igen. Eleverna arbetade i par med att beskriva sina tankar utifrån tankekartan. Kompisens uppgift var att ställa frågor med hjälp av bilden för att utveckla resonemanget.

RESONERA.jpg
Bild med tips från coachen när det gäller att resonera. Cirklarna till vänster är Malins ringar på vattnet och pratbubblan till höger innehåller ett rumpnissecitat.

Till sist var det dags för bedömningsuppgiften i form av gruppsamtal. Varje elev fick med sig varsin lapp med en diskussionsfråga:

  • Ibland hör man att det är så viktigt att vara sig själv. Resonera kring vad det innebär.
  • Tänk på vilka ni var som personer när ni började i sjuan. Tänk sedan på hur ni tror att ni kommer att vara när ni slutar i nian. Resonera kring vad det är som gör att en människas identitet utvecklas under högstadiet.
  • Böckerna som ni läste handlar alla om ungdomar som brottas med olika problem. Beskriv och resonera kring hur frågan om identitet syns i boken som du har läst.
  • Är det sant att det bara finns en av dig? Resonera kring frågan.

I grupper om fyra genomförde de sedan samtalet. Varje elev var diskussionsledare en gång och höll i diskussionen genom att introducera frågan, ställa följdfrågor och sammanfatta diskussionen. Bilden med mina tips från coachen fanns med som stöd. Gruppen filmade eller spelade in sig själva så att jag kunde lyssna på dem i efterhand.

Även om ungdomarna tyckte att mina frågor och uppgifter i den här delen av SKAM-temat var i flummigaste laget är jag nöjd med utgången av undervisningen. Ibland tycker jag att det är lättare att nå längre i ett resonemang när det så tydligt inte finns något rätt svar.

Må så gott!

Cecilia

I spåren av SKAM – Nordiska språk

Arbetsområdet I spåren av SKAM befinner sig nu i slutuppgiften om nordiska språk. I det här inlägget beskriver jag vad vi har arbetat med.

När jag introducerade delen om språkhistoria kom jag och klassen fram till att vi behövde lära oss om några närliggande språk för att sedan kunna jämföra svenskan med dessa.

vad behöver vi kunna del 2

Vi valde att fokusera på norska och danska och nosa lite på finska. En pyttestund för finska, en lektion för danska och två för norska fick det bli. Lite fakta och lite kul var min grundtanke. Nätet är fullt med tips på hur man kan undervisa om nordiska språk och jag använde en del för inspiration men det slutade ändå med att jag hittade på min egen variant. Två sidor jag kan rekommendera är nordeniskolen.org och Skolverkets sida om nordiska språk.

Introduktion

Norden i Skolen har ett spel som de kallar Rap it up! Vi får lyssna på korta klipp där rappare rappar på svenska, danska, norska eller finska och vi ska klicka på det landet vars språk vi hör (eller tror att vi hör). Slutsats: finska var lätt att urskilja men de andra språken är väldigt lika. Klicka på bilden för att komma dit.

rap it up.PNG

 

Norska

Vi såg ett avsnitt av SKAM. Jag trodde att vi skulle se avsnitt 1 av säsong 1 men det blev stooora protester så istället såg vi avsnitt 1 av säsong 2. Elevdelaktighet 🙂 SKAM-fansen tyckte att det skulle vara lättare att övertyga icke-fansen om seriens storhet genom att visa en del av andra säsongen så så fick det bli.

Jag gjorde Quizlet-övningen Vi lär oss norska från SKAM med ord och uttryck från serien. Vi tränade en liten stund på egen hand innan vi körde en omgång Quizlet live.

 

Jag utnyttjade också det faktum att Noora och William läser ur Ibsens Et dukkehjem i avsnitt 12 av säsong 2. Efter en kort introduktion av verket, där jag också nämnde att det finns jämförelser mellan Ibsens Nora och Noora i SKAM att läsa på nätet om man är intresserad, lät jag eleverna läsa högt en stund ur det här utdraget på sin allra läckraste norska.

Avslutningsvis såg vi informationsfilmen om norska från Norden i Skolen.

 

Finska

Nu är det ju inte alla skolor som är begåvade med en alldeles egen Jutta men på min skola har vi den turen. Jutta Turunen nappade på ett erbjudande om en tjänst här på skolan efter att Eskilstuna kommun hade varit i Finland och rekryterat finska lärare, som ett led i att hitta lösningar på den svenska lärarbristen (Här finns en intervju med Jutta om det).

Jutta besökte mig och klassen för att låta oss nosa på det finska språket. Hon berättade att svenskan endast har lånat ett fåtal ord från finskan medan finskan i sin tur kryllar av svenska lånord. Hon visade språkträdet, vilket eleverna nu hade koll på. Vi gick göra en övning där vi skulle para ihop det finska och det svenska ordet och därefter pratade vi kort om vad som behöver ändras i ett svenskt ord för att det ska kunna bli finskt.

 

Danska

”Danska är ju inte alls svårt att förstå”. Med det påståendet och tillhörande filmklipp inledde vi delen om danska.

 

Informationsfilmen från Norden i Skolen om danska var vårt nästa steg:

 

En Quizlet med vanliga danska ord som brukar ställa till det för oss svenskar körde vi först individuellt, sedan som Quizlet live:

Quizlet danska.PNG

Därefter gjorde vi ett grupparbete i raketfart. Jag hade delat in eleverna i grupper och tilldelat varje grupp ett Googledokument (jag använder Doctopus, smidigt när man kan det). Två-tre elever per grupp. På YouTube hade jag gjort en spellista med danska låtar. Klicka på bilden för att komma till spellistan.

dansk musik.PNG
Dansk musik 2017. Cecilias spellista från YouTube.

 

Eleverna lyssnade igenom låten och svarade på följande frågor i sitt dokument:

  1. Vilka är ni som är med i den här gruppen?
  2. Lyssna igenom låten och fokusera på texten.
  3. Känner ni igen några ord från svenskan? Skriv!
  4. Känner ni igen några ord från norskan? Skriv!
  5. Känner ni egen några ord från andra språk? Skriv!
  6. Skriv en sammanfattning av låtens handling.

Nu hade vi mött de nordiska språken och det var dags att arbeta med själva jämförelsen.

Jämföra svenskan med närliggande språk

Oavsett vad som ska jämföras är ett VENN-diagram en bra metod. Jag visade eleverna följande bild och beskrev hur likheter och skillnader skulle dokumenteras:

VENN Nordiska språk.PNG

I ett Googledokument klistrade jag in ett stycke från en och samma text skriven på svenska, norska och danska. Texten kopierade jag ifrån Norden i Skolen. Eleverna fick denna uppgift:

Uppgift: Jämför de nordiska språken

Svara först kort på fråga 1-6 med hjälp av texterna på första sidan och med hjälp av det du lärt dig från genomgångar och filmer. Lägg sedan mer krut på fråga 7 där du visar att du kan använda kunskaperna i ett resonemang (denna fråga bedöms).

  1. Vad är unikt för svenskan?
  2. Vad är unikt för norskan?
  3. Vad är unikt för danskan?
  4. Vilka likheter finns det mellan svenska och norska?
  5. Vilka likheter finns det mellan svenska och danska?
  6. Vilka likheter finns det mellan norska och danska?
  7. Resonera kring likheter och skillnader mellan de tre språken.

Här finns dokumentet i sin helhet: Jämför de nordiska språken

 

Eleverna analyserade texterna på olika nivåer. Enklast var det att se de språktypiska bokstäverna. Jag visade hur man kan analysera på teckennivå och på ordnivå och hur man kan se skillnader på verb och pluraländelser till exempel.

När eleverna hade arbetat en lektion fyllde vi på kunskaperna lite genom att använda en översiktstabell från Skandinavisk ordbok, som finns publicerad på sidan 81 i Skolverkets metodmaterial Grannspråk – lektionsförslag i danska och norska.

Som stöd för den jämförande texten använde vi en bild med sambandsord för jämförelse:

 

Ord för att jämföra.png
Ord för att jämföra. CC SA BY Cecilia Jalkebo.

Sådär. Uppgifterna skrivs färdigt under veckan och sedan går vi vidare till tredje och sista delen av projektet I spåren av SKAM.

/Cecilia

I spåren av SKAM – Språkhistoria

Projektet I spåren av SKAM går vidare. Alldeles snart har alla elever läst ut böckerna och blivit färdiga med läsloggarna. Under tiden som de har läst och läsloggat hemma har vi i skolan tagit oss an delen om språkhistoria. Det var hela tiden norskan som hägrade men jag lyckades få dem att hålla ut (”Vi måste ju först lära oss hur språken överhuvudtaget blev olika språk innan vi kan gå in på vad som är typiskt för de olika språken – håll ut!). Vi har nu klarat av svenska språkets ursprung och historia och precis inlett nordiska språk (stort jubel från eleverna). I detta inlägg beskriver jag hur vi valde att arbeta med språkhistoria.

Vågar jag påstå att språkhistoria är en av de delar av svenskundervisningen som svensklärare kan anse inte är lika viktig som annat? Det kan nog ses som en del som mest ska klaras av. Men just det gillar jag! Många delar av svenskan är så processinriktade, vilket förstås är härligt i sig. Språkhistorian är avgränsad och tydlig. Jag och eleverna kan tillsammans ta reda på vad vi behöver kunna och sedan lär vi oss det. Enkelt, va? 🙂

Vi började därmed med att ta reda på vad vi behöver kunna. Syftestexten och det centrala innehållet är tydligt för mig som lärare och för att skapa tydligheten för eleverna började vi denna gång med kunskapskraven. Jag visade skrivelsen ur kursplanen:
”Eleven kan föra /—/ resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader”.

vad behöver vi kunna

Ur detta plockade vi ut fyra delar som vi behövde fokusera på:
1.       Svenska språkets historia
2.       Svenska språkets ursprung
3.       Svenska språkets särdrag
4.       Jämföra med närliggande språk

vad behöver vi kunna del 2

Eftersom språkhistoria är ett faktaspäckat område lämpar det sig väl för att träna på att hitta relevant information i text, film och bild samt på att föra anteckningar. Jag delade ett dokument med eleverna i Google Drive så att jag kunde följa deras antecknande. Dokumentet fanns med under hela arbetet (även nu när vi fortsätter med nordiska språk) så de vande sig att gå in och skriva ned det som de hade lärt sig under momentet/lektionen.

Anteckningar om språkhistoria och nordiska språk

Jag använder sällan läromedel men inom detta område tycker jag att det är skönt att ha ett läromedel att luta mig emot. Jag använde filmer från Studi.se (som min skola prenumererar på) samt testade NE:s läromedel som finns gratis att prova just nu. Oavsett vilket läromedel du har tillgång till kan du arbeta likadant med faktasökning och anteckningar.

Egentligen hade jag trott att det skulle räcka så men jag märkte att jag behövde strukturera upp innehållet ännu mer för att det skulle bli tydligt för alla. Jag avslutade därför faktadelen med att i föreläsningsform grundligt sammanfatta innehållet med hjälp av en digital tidslinje. Det finns många olika tidslinjeverktyg att välja mellan och mitt val föll på appen Timeline 3D, mest för att det ser så flashigt ut när informationsflikarna viks fram (flashighet, nog så viktigt!).

introbild språkhistoria

Det går att exportera tidslinjen till ett presentationsprogram såsom Keynote eller Powerpoint vilket jag gjorde för att kunna dela hela tidslinjen med mina elever (och med dig, här är dokumentet Cecilias tidslinje om språkhistoria)

Vi körde en omgång med Quizlet live också, inte direkt för att jag tycker att det är superviktigt att eleverna kan årtal men för att de ska känna att de har lite koll och för att liva upp det hela lite. Om du klickar på bilden så kommer du till övningen.

Quizlet språkhistoria

Slutligen var det dags för uppgifter där anteckningarna skulle användas för att föra resonemang. Tre frågor skulle besvaras av eleverna, under lektionstid och med tillgång till sina anteckningar. Så här blev de:

Resonerande uppgifter om språkhistoria

1. Resonera om svenska språkets ursprung. Varifrån kommer egentligen svenskan? Svarta havet kanske kan hjälpa dig att komma igång?

2. Beskriv hur svenska språket har utvecklats genom de olika perioderna urnordiska, runsvenska, fornsvenska, äldre nysvenska, yngre nysvenska och nusvenska.

3. När du sitter och fikar med din farmor börjar hon plötsligt förfasa sig över hur svenskan har utarmats på senare år. Hon klagar över att mannen på tv-nyheterna använder engelska ord och att du och dina kompisar använder konstiga förkortningar när ni skriver till varandra med de där moderna telefonerna. De gamla fina orden försvinner och en massa nya dyker upp istället. Hemskt!

Nu har ju du en hel del kunskaper om hur språk förändras. Håller du med din farmor om att alla nymodigheter gör språket fattigare eller har du en annan åsikt? Beskriv hur du skulle resonera med din farmor om språkets utveckling.

Dokumentet som wordfil: Resonerande uppgifter om språkhistoria

Mest nöjd är jag med tredje frågan. Där skulle åtminstone fråga 1 kunna bakas in för elev som förstår det här med att koppla ihop alla sina kunskaper och utveckla och underbygga och exemplifiera och motivera och så vidare och så vidare. Övriga kan behöva fråga 1 och 2 också för att komma ihåg att skriva allt som de har lärt sig.

Nåväl, språkhistorian avklarad (och det var kul!) och andra lektionen med norska går av stapeln på tisdag (ännu roligare!).

Cecilia

Strategier i svenska som andraspråk

När jag nu har översatt mina planscher med strategier för kommunikation på tyska, franska, spanska och engelska tänkte jag att kanske även elever som lär sig svenska som andraspråk kan ha nytta av dem. Det går säkert att förenkla ännu mer… du som undervisar SVA får gärna tycka till!

Edit: Efter några tips från lärare i facebookgruppen Svenska som andraspråk har jag ändrat HÖRA till LYSSNA och tagit bort de icke-fungerande strategierna att tala på ett annat språk.

/Cecilia

Lägg in mer musik i iMovie på iPad – så här gör du

En flitig användare av iMovie tröttnar ganska snabbt på de inbyggda trudelutterna. När vi i undervisningen lägger till bild och ljud till våra texter för att förstärka budskapet är det sällan som iMovies egen musik passar stämningen vi vill förmedla. Behovet av att kunna lägga in annan musik dyker upp. Då finns det två aspekter att ta hänsyn till, nämligen det faktum att 1. iPad inte innehåller något filsystem liknande en dator och att 2. musik kan vara upphovsrättsskyddad. Här finns en guide som jag hoppas att du kan ha nytta av!

IMG_0851
1. 
  1. Plocka fram iPaden och se till att du har uppkoppling.
IMG_0852
2. 

2. Du behöver ett konto på Dropbox. Om du inte har det redan behöver du skaffa ett. Ladda ned appen och skapa ett konto.

IMG_0853
3. 

3. Välj en sida där det finns upphovsrättsfri musik. Dessa sidor är bra.
http://freemusicarchive.org/
http://www.bensound.com/
https://www.jamendo.com/

De flesta låtarna är helt fria för användning medan vissa kan kräva att du anger upphovsmakaren. Om så är fallet framgår det tydligt.

IMG_0854
4.

4. Här är ett exempel från freemusicarchive.org. Här kan man sortera efter genre. Lyssna på låten genom att klicka på play-symbolen. Ladda ned genom att klicka på pilen till höger.

IMG_0855
5.

5. När du har valt en låt kommer du till den här sidan. Nu måste vi ladda ned låten och spara den på vårt Dropboxkonto.

IMG_0856
6.

6. Tryck på dela-symbolen uppe till höger.

IMG_0858
7.

7. Nu ser du två rader med symboler. Båda har en Mer-knapp längst till höger. Välj den nedre.

IMG_0859
8.

8. Grönmarkera Spara till Dropbox.

IMG_0860
9.

9. Nu kommer det en ny knapp i den undre menyraden. Den kommer alltid att finnas där, såvida du inte tar bort grönmarkeringen igen.

IMG_0861
10.

10. Då vill Dropbox att du ska välja en mapp som du ska spara ned låten i. Du kan behöva gå in i Dropbox för att skapa en mapp där först.

IMG_0862
11.

11. Gå sedan tillbaka till Dropbox. Markera låten du har valt. Tryck på de tre prickarna längst upp till höger. Välj Exportera.

IMG_0863
12.

12. Välj Öppna i…

IMG_0864
13.

13. Välj Importera med iMovie.

IMG_0865
14.

14. I iMovie får du då välja om du vill lägga in låten i ett tomt projekt eller om du vill välja ett projekt som du redan har påbörjat.

Nu kan du fortsätta att redigera filmen. Om du vill ha din infogade låt i bakgrunden och därefter spela in din egen röst behöver du tänka på att anpassa volymen så att inte musiken överröstar dig och ditt viktiga budskap.

Lycka till!

Cecilia

Jag har läst: Jag vill bara att du gillar mig

FullSizeRender (3)
Jag vill bara att du gillar mig av Ingrid Olsson

Ingrid Olsson är en av de författare som har besökt vår skola för att träffa elever och prata om sina böcker. Som förberedelse för besöket valde mina dåvarande elever fritt mellan Olssons böcker och noveller och min känsla är att hennes sätt att skriva tilltalade de flesta. Med detta i åtanke ville jag bestämt ha med en av Ingrid Olssons böcker när jag utformade mitt läsprojekt I spåren av SKAMValet föll på Jag vill bara att du gillar mig, en bok skriven 2011.

Hela handlingen utspelar sig under några få minuter i ett gymnasieklassrum där en klass väntar på att läraren ska komma. Konstruktionen av ramberättelsen är intressant och värd att diskutera med eleverna. Egentligen finns ingen handling att beskriva utan situationen i klassrummet skulle kunna utspelas i vilket klassrum som helst. Det är inte handlingen som står i fokus utan personerna. Där finns elever som alla bär på olika bakgrunder, problem, idéer, tankar och framtidsdrömmar. Tio av dessa får vi i varsitt kapitel lära känna lite närmare. Vi får se vilka personer som finns där under ytan och lär oss att allt inte alltid är som det först ser ut. Han som alltid tycks vilja retas kanske egentligen bär på en stor osäkerhet och hon som utåt sett är en stark vegan kanske inte alls är så stark. Personporträtten ger oss en chans att känna igen oss, slå ifrån oss och förstå oss.  Och de andra.

Cecilia

Jag har läst: Som eld

IMG_8930
Som eld av Sara Lövestam
Du vet när det är något speciellt med en bok, så att man redan efter första sidan känner att den här boken är något extra? Precis så var det så för mig när jag läste Sara Lövestams Som eld. Till skillnad från den raka, lite grabbiga boken jag läste nyss är Som eld skriven på ett nästan poetiskt språk, med målande beskrivningar av personer och miljö.

Boken kretsar kring de två tjejerna Louise och Anna som båda tillbringar sommaren på samma lilla skärgårdsö. Anna är uppvuxen på ön i en gammal sliten stuga på en ovårdad tomt tillsammans med sin pappa, en pappa som även om han dricker lite för mycket verkar ha en öppen kommunikation med sin dotter.  Louise ska tillbringa sin första sommar på ön. Hennes familj har visserligen redan ett sommarhus men det ligger i Spanien och inte i skärgården så de behövde ytterligare ett hus för att få variation. Skillnaden i ekonomiska förutsättningar är tydlig. Vi får redan på färjan över till ön en föraning om att tjejernas vägar kommer att korsas men just hur stor betydelse de båda kommer ha för varandra låter författaren oss till en början endast misstänka.

Uppbyggnaden och berättarperspektivet är intressant att diskutera med eleverna, då vi får följa tjejerna i varannat kapitel och därmed får inblick i hur de båda upplever sommaren. Och varandra.

En doft av sol, saltstänk och heta känslor. Rekommenderas varmt!

Cecilia