Tillsammansläsning i mitt klassrum

Vi läser böcker tillsammans i mitt klassrum. I mina två sjuor läser vi just nu Meg Rosoffs Så har jag det nu och i åttan läser vi Jessica Schiefauers När hundarna kommer. Metoden jag använder mig av kallar jag för TILLSAMMANSLÄSNING och vad det innebär för oss vill jag beskriva i det här inlägget.

Vi har tre digitala resurser som följer med genom hela läsningen:

  • Boken
  • Läsdokumentet
  • Tankekartan

Boken läser vi digitalt genom Läshörnan från SLI. Elever som har behov av det har även tillgång till ljudboken från Legimus (även om det inte används så ofta just när vi tillsammansläser eftersom merparten av läsningen är högläsning).

Läsdokumentet är ett dokument som jag delat till eleverna genom Google Classroom. Dokumentet finns med redan från början och fylls på allt eftersom vi läser.

min läsning av

Vad som skrivs i läsdokumentet beror på vilket innehåll eller vilken läsförståelsestrategi jag vill fokusera på den aktuella lektionen. Ofta utgår jag från någon del i den reciproka läsundervisningen där vi kan:

  • förutspå handlingen
  • ställa frågor
  • klargöra otydligheter
  • sammanfatta texten

Efter ett starkt avsnitt i boken kan uppgiften bara vara ”Skriv ned hur du tänker just nu”.

Läsdokumentet är oftast öppet under hela lektionen. Eleverna skriver av dagens rubrik och datum från tavlan i början av lektionen. Ibland ska de skriva samtidigt som de lyssnar (till exempel för att skriva ned ord som är nya för dem eller frågor de ställer sig) och ibland gör vi pauser mitt i eller avslutar lektionen med skrivande, allt beroende på uppgift. Några exempel på hur jag arbetar med läsdokumentet kommer dyka upp här på bloggen framöver.

Tankekartan är en tankekarta som jag styr över. Från början innehåller den de grenar som jag planerar att fördjupa mig i under läsningen. Medan vi läser låter vi tankekartan breddas och utvecklas för att fånga upp de trådar som vi finner intressanta i läsningen. Tankekartan blir också en länksamling där vi länkar in uppgifter som vi skapat digitalt på annat håll. Just den här tankekartan har jag gjort i Mindomo men det finns många andra verktyg för tankekartor som är minst lika bra.

mindomo hundarna

Lektionerna ser i grunden ganska lika ut:

  1. Alla öppnar 1. datorn, 2. boken och 3. läsdokumentet.
  2. Vi tittar på hur tankekartan har vuxit sedan sist och påminner oss om vad vi arbetade med förra lektionen och vad avsnittet vi läste handlade om. Då fångar vi upp både den som aktivt deltog på lektionen, den som hade tankarna på andra håll och den som var frånvarande.
  3. Information om vad dagens lektion kommer innehålla.
  4. Högläsning. Ibland varvat med tyst läsning eller stafettläsning i mindre grupper.
  5. Uppgift baserad på läsningen.
  6. Avslutning med kort sammanfattning ”Idag har vi alltså…” och kort framåtblick ”Nästa lektion ska vi…”

Uppgifterna som vi gör kring läsningen försöker jag variera så mycket som möjligt för att bibehålla motivationen hos eleverna men i grunden handlar de om samma sak; att krypa in i texten, göra den till vår egen och förstå den på ett annat plan än om vi hade läst boken på egen hand.

Framöver kan du följa vår läsning av Så har jag det nu och När hundarna kommer här på bloggen och se vilka uppgifter kring läsningen vi hittar på.

Må så gott!

/Cecilia

Nachrichten auf Deutsch leicht – med självrättande quiz

Jag och mina tyskgrupper försöker lyssna på nyhetsprogrammet Nachrichten auf Deutsch leicht så fort som det publiceras. Hur vi arbetar med det är olika från lektion till lektion och i olika grupper:

  • Går igenom glosorna i URs arbetsmaterial
  • Gör en gemensam tankekarta
  • Använder exempevis socrative.com för att få höra allas röster om vad de har förstått
  • Placerar rubrikerna i rätt ordning
  • Pausar och ställer frågor på svenska
  • Ger smågrupper i uppdrag att presentera varsitt avsnitt
  • Lyssnar efter geografiska platser som vi placerar ut på kartan
  • Skriver upp ord som vi förstår eller ord som vi inte förstår
  • Väljer en nyhet som intresserar oss och söker mer information om just den nyheten

Just den här gången använde jag frågorna som UR skickar med och gjorde dem till ett självrättande quiz med hjälp av Google Formulär. Visserligen har UR en egen variant som nås via deras hemsida men här får jag chansen att även lägga till en fråga om strategier. Vi arbetade så här:

  1. Lyssna en gång utan frågorna
  2. Läsa igenom frågorna och svarsalternativen
  3. Lyssna igen och då kryssa i frågorna samtidigt
  4. Gå igenom frågorna samt svara på sista frågan ”Beskriv hur du gör för att förstå nyhetsprogrammet så mycket att du kan svara på frågorna.”

För att få ett formulär med alternativ självrättande kan du göra följande inställningar:

inställningar quiz

Om du vill använda det här quizet kan du kopiera formuläret här. Viktigt att du kopierar det innan du börjar ändra i det.

Må så gott!

/Cecilia

En ny favorit: Classroomscreen

Som en hjälp att skapa tydlighet i klassrummet använder jag nu ofta Classroomscreen. Jag inleder lektionen genom att klistra in lektionsinnehållet som jag tidigare skrivit i lärportalen och gå igenom det. Därefter anpassar jag skärmen till pågående innehåll. Om vi har gruppdiskussioner sätter jag äggklockan så att eleverna vet hur lång tid de har kvar, om en skriftlig instruktion behövs skriver jag in den i en textruta. Klockan finns alltid framme. Arbetssymboler och trafikljus är andra möjligheter. Bra hjälpmedel.

classroomscreen

/Cecilia

Rikskonferens för högstadielärare i svenska

1-2 februari medverkar jag på Skolportens Rikskonferens för högstadielärare i svenska. Många intressanta programpunkter utlovas! Själv kommer jag prata om hur jag försöker motivera mina elever genom att använda mig av deras verklighet. SKAM-temat är en given punkt. Under bilden finns en länk till hela programmet.

Konferens Skolporten

Program Rikskonferens för högstadielärare i svenska

Hoppas vi ses där!

/Cecilia

En ny favorit: ITG Webtools

När jag lämnade Skogstorpsskolan lämnade jag också iPad-världen. Efter att ha släpat med mig min iPad som en slags snuttefilt under de första veckorna har jag nu övergett den och hittat nya favoriter på nätet istället. En ny favorit är ITG Webtools som är framtaget av IT-Gymnasiet i Göteborg.

webtools

Där kan du:
1. Slumpmässigt välja vilken elev som ska bli utvald
2. Slumpmässigt dela in eleverna i par eller grupper – den kör jag varje lektion
3. Göra en handuppräckningskö digitalt (har inte testat men ska!)
4. Ge snabb respons. Osäkert om jag kommer testa.

Första gången skriver du in alla namn eller klistrar in från någon digital lista som du kanske har. I menyn till vänster väljer du Spara grupp. Nästa gång finns gruppen där och det är bara att köra.

Dessutom ännu smidigare än Groupmaker och TeacherKit, apparna som jag tidigare använt för samma ändamål.

Ha det bra!

/Cecilia

#Såharjagdetnu

I fem veckor har min nya arbetsplats, den helt nystartade Fristadsskolan, varit igång och nu börjar allt det nya stabilisera sig och bloggenergin smyga sig på igen.

Med en nystartad skola där allt är nytt ville vi komma på ett sätt att snabbt lära känna varandra. Eleverna hade därför i uppgift första två veckorna att skapa en film om sig själva… ja, inte bara eleverna utan lärarna också förstås. Jag har tidigare låtit mina mentorsklasser skapa en film om sig själva inför första lära-känna-samtalet och har upplevt att det har gjort att jag snabbare fått en bra bild av vilka mina elever är och vad de är intresserade av. Nu är jag inte mentor längre (vi har heltidsanställda mentorer istället) men kunde ändå, tillsammans med mina kollegor, utforma en liknande ämnesövergripande filmuppgift.

Titeln på filmen, #Såharjagdetnu, valdes av två anledningar: För att vi helt enkelt ville veta hur eleverna har det nu och För att skapa en ingång till sjuornas första bokprojekt kring boken Så har jag det nu av Meg Rosoff.

såharjagdetnu prezi

Vi lärde vi oss en hel massa om våra nya elever. Vilka intressen de har, hur de hanterar en relativt självständig arbetsuppgift, hur de strukturerar ett innehåll, hur deras datorvana ser ut, hur de ställer sig till att visa sin film inför klassen etc. Vi var noga med att inte låta den här första uppgiften bli en bedömningsuppgift på så sätt att den skulle avslutas med en ikryssad matris utan intresse och nyfikenhet fick genomsyra projektet. Till mina elever skrev jag istället en kommentar i stil med: ”Tack för att jag fick se din film! Nu vet jag att du bor på landet, har en tupp och tre katter, gillar lakrits, handboll och att teckna och att ditt favoritämne just nu är matematik. Häpp!”.

Må så gott!

/Cecilia