Min föreläsning på Rikskonferensen för högstadielärare i svenska och de digitala verktyg jag nämnde

Elevernas verklighet – nyckeln till engagerande undervisning! (6).jpg

Igår föreläste jag på Skolportens Rikskonferens för högstadielärare i svenska om att skapa undervisning utifrån elevernas verklighet. Som vanligt när jag står på scenen och pratar, oavsett ämne, så har jag ett eget hemligt mål: att sprida lite mer IT-glädje bland publiken 🙂 Efter föreläsningen var det flera som kom fram till mig och undrade över verktygen jag nämnde så här kommer en sammanställning över de som jag lade mest fokus på:

Screencastify – ett skärminspelningsprogram för att spela in min egen respons av elevernas texter

Google Drive – hela GSuite-paketet, om du som svensklärare inte har provat att dela dokument med eleverna? Gör det bara. Lär dig. Du kommer att tacka mig.

Google Formulär – att skapa formulär för att ta in skriftliga svar från eleverna. Det har jag bloggat om här.

Autocrat – ett tillägg till Google Formulär som jag har bloggat om här. Det använde jag för att skapa en pdf av elevernas svar på formuläret om vad som upptar deras tankar just nu.

Peergrade – en sida för kompisrespons. Som jag måste blogga om. Älskar det.

BookCreator – skapa digitala böcker som jag har bloggat om här.

ThingLink – lägg en bild i bakgrunden och infoga länkar på bilden (som jag hade gjort med elevernas noveller på världskartan).

Hojta till om jag har glömt något!

/Cecilia

Text-tanke blir till citatcollage

Vi har pratat om att göra kopplingar till sig själv när man läser en text och för att lyfta detta lite extra och göra någonting kreativt skapade vi citatcollage.

 

Uppgiften för mina sjuor var att välja ett citat från boken som vi läser, Så har jag det nu av Meg Rosoff, och skriva ned en tanke om citatet. Både citat och tanke skulle sedan sättas ihop till ett citatcollage och till detta använde vi Canva. De färdiga bilderna publicerades i denna Padlet:

Made with Padlet

 

Ha en fin dag!

/Cecilia

Det är inte snällt att använda uttrycket om dåliga äpplen när man pratar om personer. Jag tror att lärarna menade Daisy och hennes kompis Leah och att de påstår att det är Daisys och Leahs fel att det blir s.png

Lyssna efter ord som är nya för dig

Under högläsningen lyssnar vi ibland efter ord som är nya för oss. Vi diskuterar vad som är ett nytt ord och kommer fram till att det kan vara ord som man aldrig har hört, men också ord som man känner igen men inte själv kan förklara eller ord som man trodde att man förstod men som nu dök upp i ett nytt sammanhang.

Eleverna skriver ner alla ord som de hör i ett dokument. Halvvägs stannar jag upp och de får skriva in ett ord i taget i en Answergarden. Vi öppnar en ordbok och slår upp orden tillsammans, använder oss av texten runt ordet och av varandras kunskaper, försöker förklara dem i rätt sammanhang. Därefter läser jag vidare och eleverna fortsätter. Andra gången är fler aktiva. Återigen stannar jag upp, eleverna skriver in orden så att vår Answergarden växer och vi tar reda på ordens betydelse.

Slutligen exporterar jag orden till en snygg bild som vi kan ha för att påminna oss om orden vi har lärt oss. Ordmolnsverktyget Tagxedo gillar jag.

ord från Så har jag det nu 7B

Har du förresten sett den nya svenska.se från Svenska Akademien? Den använde vi den här gången för att slå upp orden. Där kan vi slå upp ett ord i tre pålitliga ordböcker på en gång (SAOL, SO, SAOB). Gratis och funktionellt. Vad jag däremot inte visste var att Oribis rättstavningsfunktion finns inbyggd så även om vi stavar galet kan vi hitta rätt ord. Ännu bättre ju! Tack för det tipset, Logopedeniskolan!

Må så gott!

/Cecilia

Vi läser och undrar – Att ställa frågor till en text

FRÅGOR.jpg

När en van läsare läser en text ställer hen hela tiden frågor till sig själv för att förstå texten. En ovan läsare gör inte det naturligt och därför behöver vi träna på det i skolan. Här beskriver jag hur jag bygger in läsförståelsestrategin Att ställa frågor i min högläsning.

Jag inleder med att visa ett kort filmklipp om lässtrategin Att ställa frågor. Klippet kommer från UR och ska vara riktat mot 7-9. Det är lite roligt och fungerar som uppmärksamhetsfångare men inte direkt som förklaring av strategin. Förklaringen märker jag att jag själv måste stå för så då pratar vi om hur frågor kan utformas och vad man kan ha frågor om. Ord, språk, handling. Högt och lågt, från stort till smått.

När jag påbörjar min högläsning har eleverna sina läsdokument öppna. De skriver ned alla frågor som dyker upp. Efter endast ett kapitel stannar jag och säger något i stil med att “Nu sitter en del av er och skriver en hel massa frågor och en del av er sitter och undrar vad alla andra håller på med. Helt okej! Nu ska vi lära av varandra”.

Jag använder Socrative och låter eleverna klistra in sina frågor så att de projiceras på tavlan. Jag läser upp alla frågor och pratar kort om dem, inte för att besvara frågorna utan för att få syn på vilka frågor man kan ställa. När jag sedan fortsätter min läsning ser jag att det är fler elever som har förstått vad uppgiften egentligen går ut på. Jag laddar ner Socrativefilen till Excel och tar bort allas namn och eventuella ovidkommande kommentarer innan jag sparar som en pdf och laddar upp filen i vår gemensamma tankekarta.

Det är intressant att se hur många av elevernas frågor som inleds med Varför? Jag tänker på Aidan Chambers modell för boksamtal där varför-frågan i stort sett är förbjuden och funderar på om den verkligen är så laddad. Jag undrar också varför när jag läser. För mig är varför drivande och inte ifrågasättande. Hm… jag ska klura vidare på det.

Ha det bra!

/Cecilia

BookCreator – nu i Chrome

När jag blev varse att BookCreator nu finns i webbläsaren Google Chrome fick jag ett sånt där IT-pirr i magen. Det är inte alla förunnat att kunna känna det där pirret men hos mig framkallas det då och då. Tidigare har BookCreator endast funnits som app men nu är det alltså tillgängligt även för oss som arbetar med pc.

bookcreator tips

För att skapa en multimodal bok i BookCreator gör du så här:

  1. Öppna Google Chrome
  2. Surfa in på app.bookcreator.com
  3. Logga in som lärare
  4. Skapa ett bibliotek för din klass (ett bibliotek med 40 böcker är gratis, därefter kan du välja att arkivera böckerna och börja på ny kula).
  5. Bjud in eleverna med hjälp av en kod.
  6. Sätt igång att skapa!

Hittills har mina elever skapat noveller i svenskan och böcker om årstiderna i tyskan. Bara fantasin sätter gränserna (som det så fint brukar heta). Skriv, rita, infoga bilder, spela in din röst när du läser din text eller när du förklarar något. Sätt ihop alla elevernas böcker till en klassbok om du vill. Skapa, läs, dela!

/Cecilia

Tillsammansläsning i mitt klassrum

Vi läser böcker tillsammans i mitt klassrum. I mina två sjuor läser vi just nu Meg Rosoffs Så har jag det nu och i åttan läser vi Jessica Schiefauers När hundarna kommer. Metoden jag använder mig av kallar jag för TILLSAMMANSLÄSNING och vad det innebär för oss vill jag beskriva i det här inlägget.

Vi har tre digitala resurser som följer med genom hela läsningen:

  • Boken
  • Läsdokumentet
  • Tankekartan

Boken läser vi digitalt genom Läshörnan från SLI. Elever som har behov av det har även tillgång till ljudboken från Legimus (även om det inte används så ofta just när vi tillsammansläser eftersom merparten av läsningen är högläsning).

Läsdokumentet är ett dokument som jag delat till eleverna genom Google Classroom. Dokumentet finns med redan från början och fylls på allt eftersom vi läser.

min läsning av

Vad som skrivs i läsdokumentet beror på vilket innehåll eller vilken läsförståelsestrategi jag vill fokusera på den aktuella lektionen. Ofta utgår jag från någon del i den reciproka läsundervisningen där vi kan:

  • förutspå handlingen
  • ställa frågor
  • klargöra otydligheter
  • sammanfatta texten

Efter ett starkt avsnitt i boken kan uppgiften bara vara ”Skriv ned hur du tänker just nu”.

Läsdokumentet är oftast öppet under hela lektionen. Eleverna skriver av dagens rubrik och datum från tavlan i början av lektionen. Ibland ska de skriva samtidigt som de lyssnar (till exempel för att skriva ned ord som är nya för dem eller frågor de ställer sig) och ibland gör vi pauser mitt i eller avslutar lektionen med skrivande, allt beroende på uppgift. Några exempel på hur jag arbetar med läsdokumentet kommer dyka upp här på bloggen framöver.

Tankekartan är en tankekarta som jag styr över. Från början innehåller den de grenar som jag planerar att fördjupa mig i under läsningen. Medan vi läser låter vi tankekartan breddas och utvecklas för att fånga upp de trådar som vi finner intressanta i läsningen. Tankekartan blir också en länksamling där vi länkar in uppgifter som vi skapat digitalt på annat håll. Just den här tankekartan har jag gjort i Mindomo men det finns många andra verktyg för tankekartor som är minst lika bra.

mindomo hundarna

Lektionerna ser i grunden ganska lika ut:

  1. Alla öppnar 1. datorn, 2. boken och 3. läsdokumentet.
  2. Vi tittar på hur tankekartan har vuxit sedan sist och påminner oss om vad vi arbetade med förra lektionen och vad avsnittet vi läste handlade om. Då fångar vi upp både den som aktivt deltog på lektionen, den som hade tankarna på andra håll och den som var frånvarande.
  3. Information om vad dagens lektion kommer innehålla.
  4. Högläsning. Ibland varvat med tyst läsning eller stafettläsning i mindre grupper.
  5. Uppgift baserad på läsningen.
  6. Avslutning med kort sammanfattning ”Idag har vi alltså…” och kort framåtblick ”Nästa lektion ska vi…”

Uppgifterna som vi gör kring läsningen försöker jag variera så mycket som möjligt för att bibehålla motivationen hos eleverna men i grunden handlar de om samma sak; att krypa in i texten, göra den till vår egen och förstå den på ett annat plan än om vi hade läst boken på egen hand.

Framöver kan du följa vår läsning av Så har jag det nu och När hundarna kommer här på bloggen och se vilka uppgifter kring läsningen vi hittar på.

Må så gott!

/Cecilia