Astrid Lindgren på tyska – vi har skapat en hemsida!

Jag har en liten grupp elever i tyska i åttan som alla gick på olika skolor innan de kom hit till Fristadsskolan i höstas. Vi har kämpat med att hitta arbetssätt som passar oss alla. Därför är vi nu extra stolta när vi kan presentera vår alldeles egen hemsida om Astrid Lindgren på tyska! 🙂

Att skapa en hemsida med hjälp av nya Google Sites är superenkelt. Du skapar den inifrån Google Drive och kan dela och samarbeta i den precis som i ett vanligt Google Dokument egentligen. Man väljer vilka undersidor man vill ha och infogar sedan olika delar såsom textrutor, bilder, inbäddade delar från andra webbsidor etc.

Vår hemsida är en hemsida i sin allra enklaste form men det är ändå en hemsida. Jag tycker att det är roligt att se att även en liten grupp med elever på olika nivåer kan åstadkomma något sådant tillsammans.

För att arbeta fram sidan har vi:

  • Lånat Astrid Lindgrenböcker på tyska på biblioteket
  • Läst korta avsnitt ur böckerna. Det var en stor utmaning så vi läste mindre än vad jag nog hade tänkt från början.
  • Tränat informationssökning genom att läsa fakta på tyska på två av mig valda sidor
  • Sett korta klipp på YouTube
  • Skrivit korta texter som vi kompisresponsat, responsat utifrån den nivå vi befinner oss på nu och bearbetat.

Så… här är den!

 

AL
Vår hemsida om Astrid Lindgren på tyska. Klicka på bilden för att komma till sidan.

 

BookCreator – nu i Chrome

När jag blev varse att BookCreator nu finns i webbläsaren Google Chrome fick jag ett sånt där IT-pirr i magen. Det är inte alla förunnat att kunna känna det där pirret men hos mig framkallas det då och då. Tidigare har BookCreator endast funnits som app men nu är det alltså tillgängligt även för oss som arbetar med pc.

bookcreator tips

För att skapa en multimodal bok i BookCreator gör du så här:

  1. Öppna Google Chrome
  2. Surfa in på app.bookcreator.com
  3. Logga in som lärare
  4. Skapa ett bibliotek för din klass (ett bibliotek med 40 böcker är gratis, därefter kan du välja att arkivera böckerna och börja på ny kula).
  5. Bjud in eleverna med hjälp av en kod.
  6. Sätt igång att skapa!

Hittills har mina elever skapat noveller i svenskan och böcker om årstiderna i tyskan. Bara fantasin sätter gränserna (som det så fint brukar heta). Skriv, rita, infoga bilder, spela in din röst när du läser din text eller när du förklarar något. Sätt ihop alla elevernas böcker till en klassbok om du vill. Skapa, läs, dela!

/Cecilia

Tillsammansläsning i mitt klassrum

Vi läser böcker tillsammans i mitt klassrum. I mina två sjuor läser vi just nu Meg Rosoffs Så har jag det nu och i åttan läser vi Jessica Schiefauers När hundarna kommer. Metoden jag använder mig av kallar jag för TILLSAMMANSLÄSNING och vad det innebär för oss vill jag beskriva i det här inlägget.

Vi har tre digitala resurser som följer med genom hela läsningen:

  • Boken
  • Läsdokumentet
  • Tankekartan

Boken läser vi digitalt genom Läshörnan från SLI. Elever som har behov av det har även tillgång till ljudboken från Legimus (även om det inte används så ofta just när vi tillsammansläser eftersom merparten av läsningen är högläsning).

Läsdokumentet är ett dokument som jag delat till eleverna genom Google Classroom. Dokumentet finns med redan från början och fylls på allt eftersom vi läser.

min läsning av

Vad som skrivs i läsdokumentet beror på vilket innehåll eller vilken läsförståelsestrategi jag vill fokusera på den aktuella lektionen. Ofta utgår jag från någon del i den reciproka läsundervisningen där vi kan:

  • förutspå handlingen
  • ställa frågor
  • klargöra otydligheter
  • sammanfatta texten

Efter ett starkt avsnitt i boken kan uppgiften bara vara ”Skriv ned hur du tänker just nu”.

Läsdokumentet är oftast öppet under hela lektionen. Eleverna skriver av dagens rubrik och datum från tavlan i början av lektionen. Ibland ska de skriva samtidigt som de lyssnar (till exempel för att skriva ned ord som är nya för dem eller frågor de ställer sig) och ibland gör vi pauser mitt i eller avslutar lektionen med skrivande, allt beroende på uppgift. Några exempel på hur jag arbetar med läsdokumentet kommer dyka upp här på bloggen framöver.

Tankekartan är en tankekarta som jag styr över. Från början innehåller den de grenar som jag planerar att fördjupa mig i under läsningen. Medan vi läser låter vi tankekartan breddas och utvecklas för att fånga upp de trådar som vi finner intressanta i läsningen. Tankekartan blir också en länksamling där vi länkar in uppgifter som vi skapat digitalt på annat håll. Just den här tankekartan har jag gjort i Mindomo men det finns många andra verktyg för tankekartor som är minst lika bra.

mindomo hundarna

Lektionerna ser i grunden ganska lika ut:

  1. Alla öppnar 1. datorn, 2. boken och 3. läsdokumentet.
  2. Vi tittar på hur tankekartan har vuxit sedan sist och påminner oss om vad vi arbetade med förra lektionen och vad avsnittet vi läste handlade om. Då fångar vi upp både den som aktivt deltog på lektionen, den som hade tankarna på andra håll och den som var frånvarande.
  3. Information om vad dagens lektion kommer innehålla.
  4. Högläsning. Ibland varvat med tyst läsning eller stafettläsning i mindre grupper.
  5. Uppgift baserad på läsningen.
  6. Avslutning med kort sammanfattning ”Idag har vi alltså…” och kort framåtblick ”Nästa lektion ska vi…”

Uppgifterna som vi gör kring läsningen försöker jag variera så mycket som möjligt för att bibehålla motivationen hos eleverna men i grunden handlar de om samma sak; att krypa in i texten, göra den till vår egen och förstå den på ett annat plan än om vi hade läst boken på egen hand.

Framöver kan du följa vår läsning av Så har jag det nu och När hundarna kommer här på bloggen och se vilka uppgifter kring läsningen vi hittar på.

Må så gott!

/Cecilia

Nachrichten auf Deutsch leicht – med självrättande quiz

Jag och mina tyskgrupper försöker lyssna på nyhetsprogrammet Nachrichten auf Deutsch leicht så fort som det publiceras. Hur vi arbetar med det är olika från lektion till lektion och i olika grupper:

  • Går igenom glosorna i URs arbetsmaterial
  • Gör en gemensam tankekarta
  • Använder exempevis socrative.com för att få höra allas röster om vad de har förstått
  • Placerar rubrikerna i rätt ordning
  • Pausar och ställer frågor på svenska
  • Ger smågrupper i uppdrag att presentera varsitt avsnitt
  • Lyssnar efter geografiska platser som vi placerar ut på kartan
  • Skriver upp ord som vi förstår eller ord som vi inte förstår
  • Väljer en nyhet som intresserar oss och söker mer information om just den nyheten

Just den här gången använde jag frågorna som UR skickar med och gjorde dem till ett självrättande quiz med hjälp av Google Formulär. Visserligen har UR en egen variant som nås via deras hemsida men här får jag chansen att även lägga till en fråga om strategier. Vi arbetade så här:

  1. Lyssna en gång utan frågorna
  2. Läsa igenom frågorna och svarsalternativen
  3. Lyssna igen och då kryssa i frågorna samtidigt
  4. Gå igenom frågorna samt svara på sista frågan ”Beskriv hur du gör för att förstå nyhetsprogrammet så mycket att du kan svara på frågorna.”

För att få ett formulär med alternativ självrättande kan du göra följande inställningar:

inställningar quiz

Om du vill använda det här quizet kan du kopiera formuläret här. Viktigt att du kopierar det innan du börjar ändra i det.

Må så gott!

/Cecilia

Bearbeta din egen text – vi har provat att använda Blendspace

I både tyskan och svenskan arbetar vi med att bearbeta våra texter mot allt större korrekthet, variation och omfång. Så gott som alla uppgifter innehåller något moment där vi:

  1. bearbetar våra egna texter innan någon annan har givit respons
  2. bearbetar våra texter efter att en kompis har tyckt till
  3. bearbetar våra texter efter att läraren har gett respons

Ju mer stöd eleverna får när de bearbetar texterna, desto bättre brukar det bli. Någon form av checklista, matris eller uttalat fokusområde behövs för att ögonen ska öppnas och en medveten bearbetning ska kunna ske.

Mina tysknior har under några lektioner skrivit på en uppgift som vi kallar för ”…weil X das Größte für mich ist” eller på svenska ”… eftersom X är det största för mig”. Det är en resonerande uppgift där eleverna ska uttrycka sina tankar kring något som betyder mycket för dem och motivera varför det är en sådan viktig del av deras liv.

, weil X das Größtefür mich ist (1)

Jag har stöttat under skrivprocessen genom att de som ville fick utvecklingsförslag baserat på innehållet och besvarat alla frågor som uppkommit i klassrummet om ords betydelse och nyanser samt grammatiska konstruktioner. Eleverna har också haft en stödmall för texttypen.

Idag provade vi att använda verktyget Blendspace, som nu finns inbyggt i TES Teach. Blendspace är en yta där man kan lägga in länkar, bilder, filmer och filer i olika steg som eleverna sedan knappar sig igenom. Verktyget finns som webbsida och som app. Jag valde att lägga in de moment som jag tror att eleverna har så pass mycket kunskap om sedan tidigare att det finns en rimlig chans för dem att se sina egna fel och kunna göra enkla förbättringar. De flesta moment består både av en film och en bild och här fick eleverna välja om de behövde se filmen för att veta vad de skulle titta efter i texterna eller om det räckte att se en bild över exempelvis verbändelserna. Eleverna växlade mellan blendspacen och sin egen text och arbetade en hel lektion med att utföra förbättringar.

Sista delen av min blendspace är ett formulär där eleverna kryssar i vilka delar de har försökt att bearbeta. Muntligt betonade jag just detta ”försökt att”. Själva kryssandet ger egentligen inte mig någon mer information än att de har arbetat och försökt men för eleverna blir kryssandet ytterligare ett steg i att medvetandegöra vad man kan försöka tänka på själv när man skriver.

När jag sedan går in i elevernas google dokument och tittar på versionshistoriken kan jag se vilka förbättringar de har gjort och hur väl de har lyckats. En del av kunskapskravet i moderna språk är ”För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra förbättringar av egna framställningar” och här blir den delen tydlig för mig och för eleverna.

Nu återstår för oss att gå vidare till nästa steg i bearbetningen då jag skriver respons och därefter bearbetar eleverna texten ytterligare en gång.

Så här ser blendspacen ut i redigeringsläge. Klicka på bilden för att komma till själva verktyget.

 

IMG_0844

 

Cecilia

Aldrig mer ett pappersformulär!

Till alla lärare, skolledare och administrativ personal som inte vågat släppa pappersformulären: När du väl har testat att göra ett Google formulär för att samla in anmälningar till ett föräldramöte, göra en enkät i klassen eller välja till elevens val kommer du aldrig mer vilja ödsla din viktiga tid på att sammanställa en pappersenkät.

Du behöver ett googlekonto för att skapa formuläret men de som fyller i behöver bara ha länken som du skickar till dem.

Se den här filmen, pausa och härma så har du lärt dig det på ett litet kick!

Lycka till!

Cecilia